Initiativrätt

• En nämnd
• En ledamot i kommunfullmäktige genom motion
• Fullmäktigeberedningen
• En revisor, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen
• Styrelsen i ett kommunalt bolag
• Medborgare genom Karlskogaförslag
• Medborgare genom kommunal folkomröstning

Rätten att väcka motioner regleras i kommunallagen samt i kommunfullmäktiges arbetsordning. Det är ledamöter samt tjänstgörande ersättare som har rätt att väcka motioner. Motionerna som lämnas in ska vara skriftliga. En motion kan väckas av en enskild ledamot eller flera ledamöter gemensamt. Det är dock viktigt att samtliga motionärer som undertecknar motionen är tjänstgörande vid det sammanträdet då motionen väcks. Det är främst oppositionen som brukar väcka motioner, men det finns inget formellt hinder för att även ledamöter i den styrande koalitionen kan väcka motioner.

Motionen får endast beröra ett ämne per motion och ämnet måste ligga inom den kommunala kompetensen. Det finns ingen begränsning kring hur många motioner en enskild ledamot får väcka.

Motionerna skickas med fördel in i förväg till kanslienheten. Under förutsättning att handlingarna inte redan skickats ut, kommer den inskickade motionen att ingå i det ordinarie handlingsutskicket. Inkommer handlingen efter ordinarie utskick, görs ett kompletterande utskick under förmiddagen vid sammanträdesdagen. Det är också möjligt att lämna in motionen i samband med sammanträdet.

När kommunfullmäktige beslutat att motionen får ställas, anses denna som väckt i kommunfullmäktige. I och med kommunfullmäktiges beslut remitteras samtliga motioner till kommunstyrelsen. Genom kommunstyrelsens delegationsordning har sedan kanslichefen beslutanderätt för vilka nämnder eller kommunala bolag som behöver bereda motionssvaret. Samtliga nämnder eller kommunala bolag som berörs av motionens innehåll ska höras.

När samtliga nämnder eller kommunala bolag lämnat ett yttrande över motionen skickas motionssvaret in till kommunstyrelsen som bereder ärendet till kommunfullmäktige.

Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning bör motionerna beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom sex månader från dess att motionen väckts i kommunfullmäktige. Två gånger per år rapporterar kommunstyrelsen till kommunfullmäktige de motioner som inte besvarats inom sex månader. Dessa rapporteringar sker vid kommunfullmäktiges sammanträden i juni och december.

Kommunfullmäktige bör i så stor grad som möjligt sträva efter att motionerna ska kunna bifallas eller avslås. I vissa fall är det dock inte möjligt att vare sig bifalla eller avslå motionen. I dessa fall kan motionen också anses tillgodosedd, vilket innebär att förslaget redan är infört i sin helhet, eller att motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd, vilket exempelvis kan innebära att en nämnd redan arbetar med en liknande fråga.

Interpellationer bör endast ställas i större frågor. Interpellationer syftar till att skapa debatt i kommunfullmäktige. Samtliga ledamöter i kommunfullmäktige medges att ställa en interpellation. Det är främst oppositionen som brukar ställa interpellationer, men det finns inget formellt hinder för att även ledamöter i den styrande koalitionen kan ställa interpellationer.

För att en ersättare ska kunna ställa en interpellation krävs att denne är tjänstgörande vid det sammanträdet interpellationen ställs. Ersättare som ställt en interpellation vid ett sammanträde den tjänstgjort vid, har rätt att delta i interpellationsdebatten, även om denne inte är tjänstgörande vid det sammanträde där debatten sker.

Till skillnad från frågor medges samtliga ledamöter att delta i interpellationsdebatten.

Interpellationer får riktas till ordförande i en nämnd, ordförande i ett kommunalt bolag, ordförande i en fullmäktigeberedning, ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott eller ett kommunalråd utan ordförandeuppdrag.

Interpellationerna ska vara skriftliga och undertecknade av den ledamot som ställer interpellationen. Interpellationen kan innehålla flera frågeställningar, men ska då hålla sig inom samma område.

Interpellationerna ska skickas in eller lämnas in till kanslienheten senast vid det sammanträdet där den ska ställas. Det är dock önskvärt att interpellationen lämnas in så att den kan skickas ut med ordinarie handlingsutskick till kommunfullmäktige.

Interpellationen bör besvaras vid nästkommande sammanträde efter att interpellationen ställdes. Interpellationssvaret ska vara skriftligt och lämnas in till kanslienheten. Det är önskvärt om även interpellationssvaren lämnas in så att det kan skickas ut i det ordinarie handlingsutskicket.

Frågor ställs för att inhämta sakupplysningar och ger inte möjlighet till allmän debatt i kommunfullmäktige. En fråga ska bestå av endast en (1) fråga och ska kunna besvaras enkelt, i princip ja eller nej. Samtliga ledamöter i kommunfullmäktige medges att ställa frågor, men liksom motioner och interpellationer, är frågor ett verktyg som första hand används av oppositionen. Även om det inte finns några formella hinder för ledamöter ur den styrande koalitionen att ställa frågor.

För att en ersättare ska kunna ställa en fråga krävs att denne är tjänstgörande vid det sammanträde när frågan ställs.

Frågan som ställs ska vara skriftlig och lämnas in till kansliet senast dagen innan sammanträdet den avses att ställas. Den som besvarar frågan behöver inte lämna ett skriftligt svar. Vid debatten får endast frågeställaren samt den som besvarar frågan yttra sig. I kommunfullmäktiges arbetsordning framgår att den som ställer frågan får två minuter på sig att ställa frågan och den som besvarar frågan får två minuter på sig att lämna svar. Utöver detta har både frågeställaren och den som besvarar frågan varsin replik.

Frågor som ställs vid ett sammanträde, ska i möjligaste mån, även besvaras vid samma sammanträde.

Karlskogaförslag är en ersättning för de tidigare medborgarförslagen, vilka väcktes av medborgare direkt i kommunfullmäktige. I slutet av 2018 beslutade kommunfullmäktige att frångå de traditionella medborgarförslagen och istället övergå till e-förslag, vilket kom att kallas Karlskogaförslag. Karlskogaförslagen väcks inte i kommunfullmäktige, utan medborgarna skickar in sitt förslag via kommunens hemsida. Samtliga förslag som uppfyller de fastställda kriterierna för att vara ett Karlskogaförslag läggs sedan ut för omröstning på kommunens hemsida. De förslag som får minst 50 röster inom loppet av 90 dagar går vidare för politisk hantering. Förslaget remitteras till den nämnd som enligt reglementet ansvarar för den aktuella verksamheten. Om frågan endast berör en nämnds verksamhetsområde, kan nämnden själva besluta i ärendet. Om ärendet rör flera nämnders verksamhetsområden yttrar sig samtliga nämnder som berörs, för att sedan skicka vidare ärendet till kommunstyrelsen som bereder ärendet till kommunfullmäktige.

Folkinitiativ, även kallat kommunala folkomröstningar, kan väckas genom att minst tio procent av kommunens röstberättigade medborgare skriver under ett folkinitiativ. Folkinitiativet ska vara skriftligt och ange den aktuella frågan. Utöver detta ställs följande krav på underskrifterna:

• Egenhändiga namnunderskrifter
• Datum när underskriften skett
• Namnförtydligande
• Personnummer
• Adressuppgifter

Det är kommunfullmäktige som beslutar om en folkomröstning ska hållas. För att det ska vara möjligt att genomföra en kommunal folkomröstning krävs det att folkinitiativet ligger inom kommunfullmäktiges beslutskompetens, antalet som skrivit under initiativet uppgår till minst tio procent, samt att inte minst två tredjedelar av de närvarande kommunfullmäktigeledamöterna röstar mot förslaget.

Om kommunfullmäktige beslutar att folkinitiativet ska föranleda en kommunal folkomröstning ska denna genomföras inom skälig tid. Det är kommunfullmäktige som formulerar frågan och svarsalternativen inför den kommunala folkomröstningen.

Det kommunala folkomröstningen är endast rådgivande och kommunfullmäktige har i slutändan beslutsmandatet i frågan.