Kommunfullmäktiges sammanträden

Om du som ledamot får förhinder att delta vid ett kommunfullmäktigesammanträde ska detta anmälas till partiföreträdaren för aktuellt parti. Partiföreträdaren har då till uppgift att kalla in den ersättare som står först på tur att tjänstgöra. Ersättarna kan bara komma från det egna partiet.

Partiföreträdarna ska sedan meddela kanslienheten vilka ledamöter som anmält förhinder samt vilken ersättare som tjänstgör för vilken ledamot. Kanslienheten behöver få information om vilka som tjänstgör senast dagen innan sammanträdet.

Om du som ledamot eller tjänstgörande ersättare avbryter din tjänstgöring under ett pågående sammanträde av annat skäl än jäv får du inte återinträda och tjänstgöra igen. Detta kallas växeltjänstgöring och är inte tillåtet enligt kommunallagen. Kortare pauser och toalettbesök räknas inte som avbrott och är givetvis tillåtet.

Inför sammanträdet har du tagit del av möteshandlingarna i din personliga läsplatta. Handlingarna tillhandahålls genom systemet Ciceron Assistenten. Handlingarna skickas ut en vecka innan sammanträdet. Du finner också kallelse till sammanträdet i Assistenten. Även denna publiceras en vecka innan sammanträdet.

På varje plats finns en läsplatta uppställd. Denna läsplatta används under sammanträdet för att genom systemet Plenum begära ordet, begära votering eller reservera sig. Inför att sammanträdet ska börja, loggar varje ledamot eller tjänstgörande ersättare in i Plenum med sina personliga inloggningsuppgifter. Efter sammanträdet lämnas plattan in i anvisat förvaringsskåp.

Handlingarna till sammanträdet hanteras inte i denna platta, utan handlingarna hanteras i den platta som du som förtroendevald tilldelats vid tillträdande av dina politiska uppdrag.

Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat och hälsar alla välkomna.

Sammanträdet inleds med ett upprop. Samtliga ledamöter som tjänstgör vid sammanträdet ska logga in sig i Plenum. Utöver detta förrättar kommunfullmäktiges sekreterare ett traditionellt upprop. I samband med uppropet konstateras vilka ledamöter som anmält förhinder samt vilka ersättare som tjänstgör.

En förutsättning för att fullmäktiges beslut ska få verkställas är att protokollet från sammanträdet justeras. Efter att sammanträdet öppnats ska justerare utses. Samtliga protokoll justeras av kommunfullmäktiges ordförande. Vid sidan av ordförande utses en justerare för den styrande koalitionen och en för oppositionen. Partiföreträdaren för det största partiet i den styrande koalitionen respektive oppositionen meddelar vilka ledamöter som ska justera protokollet. Dessa justerare varierar således mellan sammanträdena.

Protokoll från kommunfullmäktige justeras digitalt med hjälp av bankID. För att du ska vara aktuell för att justera ett protokoll är det således nödvändigt att du har tillgång till bankID. Utöver detta behöver du befinna dig i Europa vid tidpunkten för justeringen. Det är inte möjligt att signera protokoll om du befinner dig i land utanför Europa.

Kommunfullmäktige får i undantagsfall besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan sammanträdet avslutas. Om det inte är möjligt ska beslutstexten läsas upp av ordföranden.

Kommunfullmäktige hanterar i regel ärendena utifrån den ordning som de har kungjorts. Undantag kan göras om en Karlskogaförslagsställare närvarar vid behandlingen av dennes Karlskogaförslag. För att förslagsställaren då ska slippa vänta hanteras dessa ärenden först.

Kommunfullmäktige hanterar formaliaärendena, såsom entledigande och valärenden, information till kommunfullmäktige samt information från revisorerna först. Vidare hanteras också de ärenden som väcks i kommunfullmäktige, inkomna motioner, interpellationer och frågor, innan beslutsärendena hanteras.

Ett ärende behandlas genom att ordföranden redovisar förslaget till beslut. Därefter lämnar ordförande ordet fritt vilket innebär att ledamöterna har rätt att yttra sig. När talarlistan är tom, finner ordförande att dags att gå till beslut.

Som ledamot eller tjänstgörande ersättare i kommunfullmäktige begärs ordet i låneplattan som innehållet systemet Plenum. När en ledamot eller tjänstgörande ersättare tryckt på knappen ”Ordet”, förs detta upp på talarlistan som visas på skärmarna i kommunfullmäktiges sessionssal. Ordförande hälsar ledamoten välkommen fram när det är dennes tur.

När en förtroendevald yttrar sig eller håller ett anförande är det viktigt att följa de etiska riktlinjerna för förtroendevalda, som bland annat innehåller följande:

• Inte avbryter utan väntar på sin tur i talarordningen
• Inte använder sig av härskartekniker
• Respekterar ordförandens rätt att upprätthålla sammanträdesordningen
• Visar respekt för föredragande och deras sakkunskap
• Visar respekt för andra förtroendevalda

Kommunfullmäktige har i arbetsordningen valt att reglera talartiderna. Ledamot som begär ordet bör begränsa sitt anförande till maximalt fem minuter. Ordet kan begäras så många gånger som önskas. Utifrån anförandet kan replik begäras. Den som begär replik på ett anförande har rätt till två repliker om maximalt två minuter per replik. Den talare som höll ursprungsanförandet har också rätt till två repliker vid respektive replikskifte. Även dessa begränsas till två minuter per replik.

I de fall en ledamot inte följer de uppsatta bestämmelserna har ordförande till uppgift att uppmärksamma ledamoten på att bestämmelserna inte följts och vid behov vidta de åtgärder som krävs för att sammanträdet ska kunna fortgå. Vid behov får ordföranden visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse.

Som ledamot har man rätt att yrka på olika saker. Att yrka innebär att man föreslår vad som ska beslutas. Det finns flera olika typer av yrkande. En närmare redogörelse för vad de olika typerna av yrkande innebär kommer att tas fram och publiceras i ett avsnitt om sammanträdesteknik.

Om du som ledamot önskar att framföra ett förslag till beslut eller visa din ståndpunkt i en viss fråga görs detta genom att du först begär ordet och i samband med ditt anförande framför ditt yrkande. Det är viktigt att du uttryckligen säger ordet yrkar, annars kommer förslaget inte att ställas under proposition eller antecknas till protokollet.

Det är vanligt att ledamöter säger att de föreslår eller att de tycker på ett visst vis. Ledamöter som uttryckt sig på detta vis kommer således inte att få med förslaget till protokollet.

I de fall det är ett längre yrkande bör dessa lämnas in skriftligt till kommunfullmäktiges sekreterare. Detta för att säkerställa att yrkandet blir korrekt återgivet när det ställs under proposition och i protokollet.

När talarlistan är tom kommer ordförande fråga fullmäktigeförsamlingen om denna är redo att gå till beslut. När församlingen konstaterat att de är redo att gå till beslut är överläggningen avslutad. Ordförande sammanfattar då förslag till beslut samt vilka yrkanden som finns att ta ställning till. Ordförande bestämmer sedan vilka förslag som ska ställas mot varandra. Beroende på vilken sorts yrkande som framkommit, kommer förslagen att ställas mot varandra på olika sätt. Hur olika typer av yrkanden ska hanteras kommer att presenteras i avsnittet som rör sammanträdesteknik.

Ledamot och tjänstgörande ersättare kan meddela att de inte deltar i beslutet av ett ärende. Detta sker i regel direkt när ärendet ska börja hanteras. Endast ordförande har skyldighet att rösta om det behövs för att ärendet ska kunna avgöras.

Ledamot eller tjänstgörande ersättare som inte deltar i ett beslut har rätt att vara kvar i lokalen. Däremot kan det anses som olämpligt att ledamot som inte deltar i beslut deltar i debatten.

När en ledamot meddelat att den inte deltar i beslutet, kallas inte en ersättare in att tjänstgöra.

Ledamot som inte deltagit i beslutet, fråntas inte det juridiska ansvaret för det fattade beslutet.

De allra flesta besluten fattas genom acklamation. Att beslut fattas genom acklamation innebär att ordförande hör vilket förslag som flesta ledamöter ställer sig bakom, alltså säger ”ja” till. Ordförande meddelar vad hen uppfattat att kommunfullmäktige beslutat, för att slutligen befästa beslutet med ett klubbslag.

Som ledamot eller tjänstgörande ersättare kan du begära votering. Votering begärs genom knappen ”Votering” i systemet Plenum. Votering kan begäras efter att ordförande konstaterat vad kommunfullmäktige beslutat med innan ordförande befäst beslutet med ett klubbslag.

En votering behöver inte motiveras. Orsaker till att begära votering kan bland annat vara:

• Det är oklart majoritetsläge.
• För att få partierna ”att bekänna färg” i just den frågan.
• Få noterat i protokollet vad respektive ledamot röstat i frågan.

Vid votering kommer de förslag som ställs mot varandra att benämnas som ”Ja” och ”Nej”.

När votering har begärts, meddelar ordförande vilket beslutsförslag som är huvudförslag och vilket förslag som är motförslag. Huvudförslaget brukar i regel bli alternativet som benämns ”Ja”. Motförslaget blir i regel alternativet som benämns ”Nej”.

När ordförande presenterat vilket förslag som representerar ”Ja” respektive ”Nej”, avlägger ledamöterna och de tjänstgörande ersättarna sina röster i Plenum. Ledamöter och tjänstgörande ersättare har också möjlighet att avstå från att rösta. Endast ordförande är skyldig att rösta om det krävs för att ärendet ska kunna avgöras.

När samtliga ledamöter avlagt sin röst, meddelar ordförande hur omröstningen utföll och därmed vad kommunfullmäktige har beslutat.

Ledamöter och tjänstgörande ersättare kan reservera sig mot ett fattat beslut. Det finns inga krav på att ledamoten ska ha yrkat på ett annat beslutsförslag för att denne ska kunna reservera sig. Det krävs dock att ledamoten deltagit i beslutet för denne ska kunna reservera sig .

Reservationsrätten kan användas dels för att markera en avvikande åsikt jämfört med det som beslutats, dels för att frånta den som reserverat sig juridiskt ansvar för det som beslutats vid eventuellt straff- eller revisionsansvar.

För att reservera sig trycker ledamoten på knappen ”Reservation” i Plenum.

Reservationen kan tidigast lämnas när ordförande fastställt beslutet med ett klubbslag. Innan dess finns inget beslut att reservera sig mot.

Däremot behöver inte meddelade om reservation lämnas i direkt anslutning till att ärendet hanteras, utan det går bra att lämna reservationer ända till dess att ordförande klubbar av mötet. När ordförande klubbat av mötet är det således för sent att meddela reservation.

I regel meddelas dock reservation i direkt anslutning till att ärendet hanteras.

Ibland önskar en ledamot att förklara eller förtydliga varför den reserverar sig mot ett beslut. Detta görs genom en skriftlig reservation. En skriftlig reservation ska vara inlämnad till kanslienheten innan protokollet justeras.

Ibland önskar ledamot eller tjänstgörande ersättare att lämna ett särskilt yttrande (även kallat protokollsanteckning).

Det är ordförande som avgör om detta ska få lämnas eller ej. Ibland förekommer också att ordförande ställer yrkande om att få lämna en särskilt yttrande under proposition.

Det särskilda yttrandet/protokollsanteckningen måste vara inlämnad senast vid justeringen av protokollet.