- Start
- / Bygga, bo & miljö
- / Bostäder och offentliga lokaler
- / Boendemiljö
Boendemiljö
Här kan du läsa mer om vem du kan vända dig till vid frågor om boendemiljö.
Har du problem med inomhusmiljön i din bostad? Då ska du i första hand kontakta din hyresvärd eller bostadsrättsförening. De bör då få viss tid på sig att undersöka problemet och föreslå en åtgärd. Är det en granne som stör dig är det alltid en bra idé att prata med honom eller henne först, innan du kontaktar fastighetsägaren.
Är det en verksamhet du störs av, till exempel en restaurang, diskotek, gym eller verkstad, ska du kontakta den som driver verksamheten. Kvarstår problemet tas kontakt med tillväxt- och tillsynsförvaltningen. Vi bedömer om klagomålet är befogat och handlägger i så fall ärendet med stöd av miljöbalken.
Om du är villaägare är det du själv som ansvarar för din bostadsmiljö.
Buller
Ljud som vi känner oss störda av kallas för buller. Vad som uppfattas som buller varierar från person till person. Det kan vara buller från trafik, restauranger, industrier eller ventilations- och fläktanläggningar. En del buller måste vi acceptera, men vid återkommande störningar kan åtgärder behövas.
Om du känner dig störd av buller ska du i första hand kontakta den som orsakar störningen. Hjälper inte det kan du höra av dig till Tillväxt- och tillsynsförvaltningen. Vi gör först en bedömning av klagomålet och kan därefter vid behov ställa krav på att den som orsakar störningen.
Fukt och mögel
Tecken på fukt och mögelskador kan vara fläckar eller missfärgningar på väggar, golv eller tak. Det kan också visa sig genom mögellukt, färg som flagnar och tapet eller mattor som bubblar sig.
Fastighetsägaren är ansvarig för att utreda och åtgärda fukt- och mögelskador. Om du bor i flerfamiljshus och misstänker fuktskada ska du kontakta din fastighetsägare direkt, så att skadan kan åtgärdas innan den förvärras. Bor du i bostadsrättsförening ska du vända dig till förvaltaren eller styrelsen för föreningen. Äger du eget hem, kan du vända dig till försäkringsbolag och konsultföretag för att få råd om hur du bör gå vidare. Ibland kan en ingående byggnadsteknisk undersökning behöva göras.
Om du inte får någon hjälp och tror att problemet kan innebär en hälsorisk kan du anmäla missförhållandet till tillväxt- och tillsynsförvaltningen. Frågan tas då om hand av kommunens hälsoskyddsinspektörer som har tillsyn över att fastighetsägare följer miljöbalkens krav om "olägenheter för människors hälsa"
Läs mer på Folkhälsomyndighetens hemsida om allmänna råd och
Inomhustemperatur
Fastighetsägaren är ansvarig för att bostaden erbjuder "god termisk komfort" för de boende. Bor du i lägenhet ska du därför vid problem med inomhustemperaturen i första hand vända dig till din hyresvärd eller bostadsrättsförening. Äger du eget hem är du själv ansvarig.
Om du inte får någon hjälp och tror att problemet kan innebär en hälsorisk kan du anmäla missförhållandet till tillväxt- och tillsynsförvaltningen. Frågan tas då om hand av kommunens hälsoskyddsinspektörer som har tillsyn över att fastighetsägare följer miljöbalkens krav om "olägenheter för människors hälsa"
Radon
Radon är en radioaktiv gas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna fastnar på damm som vi andas in och kommer på så sätt ner i lungorna. Lungorna kan skadas av detta och det kan ge lungcancer. Om du eller någon annan i bostaden röker ökar risken ännu mer.
Radonmätning
Är du villaägare är det ditt eget ansvar att göra en mätning för att säkerställa att du och eventuella andra som bor där inte blir sjuka. Om du bor i hyresrätt kan du vända dig till din hyresvärd för att få veta radonhalten i bostaden. Bor du i bostadsrätt så är det föreningens ansvar. Äger du ett flerbostadshus har du även ansvar för andra människors hälsa och bör därför göra en radonmätning.
Ta kontakt med ett ackrediterat mätföretag för mätning av radon i bostad eller ett ackrediterat vattenlaboratorium för mätning av radon i vatten. En mätning genomförs under två till tre månader under perioden oktober - april. Ska du till exempel köpa hus och inte har tid att vänta kan du göra en kortare mätning under 2 till 10 dagar. En sådan mätning går till på liknande sätt som en långtidsmätning men ger endast ett ungefärligt radonvärde
Referensnivå och gränsvärden
Referensnivån och gränsvärden för radon talar om hur hög radonhalten som mest får vara i inomhusluft och vatten. Det är olämpligt med radonhalter över referensnivån och därför bör du göra något åt förhöjda radonhalter. Radonhalten i inomhusluft ska hållas så låg som det är rimligt och möjligt.
Referensnivån för radon i befintliga bostäder och allmänna lokaler är 200 Becquerel (Bq) per kubikmeter inomhusluft. För vatten gäller 1 000 Bq/liter.
Gränsvärden för radon gäller i nya byggnader och är bindande. För nya bostäder och allmänna lokaler är gränsvärdet 200 Becquerel (Bq) per kubikmeter inomhusluft.
Enda sättet att ta reda på vilken radonhalt du har i din bostad är att mäta.
Radonkarta
Risken för markradon är i Karlskoga innerstad störst på Rävåskullen samt i ett stråk i Sandviken, övriga delar av kommunen är till största del lågriskområden för markradon. På landsbygden är risken med markradon högre i Linnebäcksåsen och Lokaåsen. Ett riskområde finns även i norra kommundelen men detta område är till största delen obebyggt.
Radon kan även komma från byggnadsmaterialet blå lättbetong som användes mellan 1926-1974. Blåbetong kan finnas i både ytter- och innerväggar samt i bjälklag och kan vid dålig luftväxling ge höga radongashalter i inomhusluften.
Har man egen djupborrad brunn med radonhaltigt vatten kan också vattnet vara en källa till radon inomhus.
Områden med risk för radon - Radonkarta Öppnas i nytt fönster.
Radonbidrag
Radonbidrag kan sökas av småhusägare i behov av radonsanering. För mer information se Boverkets hemsida.
Till Boverkets hemsida Länk till annan webbplats.
Till Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida Länk till annan webbplats.
Goda råd om vedeldning
Under vintertid är det många som värmer upp sin bostad genom att elda med ved, antingen i någon form av panna eller i en öppen spis eller braskamin. Om du eldar ved i panna är det viktigt att ha en ackumulatortank kopplad till pannan och att alltid elda med god lufttillförsel. Använd bra ved och tändmedel och tänk på att en öppen spis eller braskamin bara ska användas som ett komplement till den huvudsakliga värmekällan.
I tätbebyggt område är det extra viktigt att tänka på att bara trivselelda i braskamin och liknande i begränsad omfattning eftersom det kan uppstå störande rök eller lukt.
Även när du eldar i en vedpanna kan det uppstå störande rök eller lukt beroende på hur du eldar, pannans ålder och konstruktion. Det är därför mycket viktigt att eldningen sker på rätt sätt.
- Om du använder vedpanna för uppvärmning är det viktigt att regelbundet se över anläggningen så att den fungerar som den ska. Äldre vedpannor kan ha dålig förbränning som orsakar höga halter av skadliga ämnen i röken.
- För att få bra fart på elden och minimera utsläppen är det bra att använda tändmedel. Antingen kan man använda braständare som till exempel briketter, block eller tändpåsar som går att köpa i affär eller så kan man använda fint huggna vedträn. Undvik tidningspapper, det kan fördröja upptändningen och förhindra lufttillförseln. Det kan även bilda sotflagor som smutsar ner.
- Använd inte tändvätska, det kan vara väldigt farligt ur brandsäkerhetssynpunkt och det genererar mer föroreningar.
- För att få en god förbränning med högt energiutbyte och små utsläpp av luftföroreningar behöver pannan vara ansluten till en ackumulatortank som kan lagra värmeenergin.
- Elda bara med ved och inget annat i din vedeldade panna, braskamin eller öppna spis. Att elda sopor, plast, impregnerat virke och liknande är olagligt eftersom det klassas som avfall och ger utsläpp av giftiga ämnen.
- Elda bara med torr ved. Se till att lufttillförseln är tillräcklig. Pyrelda inte eftersom det då sker en ofullständig förbränning vilket ger ökade utsläpp av farliga ämnen.
- Om brasan brinner med en klargul låga utan att sota eller imma igen kaminens glas är förbränningen bra. Ett enkelt sätt att själv kontrollera om du har en god förbränning är att gå ut och titta på röken. Om du eldar bra ska röken från skorstenen helst inte synas alls, förutom då det är kallt ute och ofarlig kondens som ser ut som vit rök kan bildas. Om röken är svart, mörkgrå eller gulaktig och med kraftig lukt är förbränningen ofullständig.
- Ta hänsyn till dina grannar! Vissa människor är mer känsliga för rök än andra.
- Ta hänsyn till vädret så att du inte eldar vid tillfällen då röken slår ned i bostadsområdet.
- Följer du dessa råd så ger din eldning mindre hälsoskadliga utsläpp i din närmiljö. Det är även bättre för klimatet och din plånbok. Dessutom är risken för bränder mindre om du följer dessa råd.