Hur jobbar vi med kvalitet?

Styrmodellen är en viktig grund för att styra och utveckla en organisations verksamheter. Det är ett ramverk som är neutralt i sig och ska fungera oavsett politisk inriktning. Det är vad man fyller styrmodellen med som ska spegla vad den rådande politiska majoriteten vill uppnå.

Syftet med styrmodellen är att säkerställa att den politiska viljeinriktningen får genomslag i verksamheterna, att skattepengarna hanteras på bästa möjliga sätt, att visionen och målen uppnås och att god ekonomisk hushållning säkras. Styrmodellen ska bidra till att skapa en helhetsbild och en röd tråd från visionen till det dagliga arbetet i verksamheterna.

Genom ett tydligt och välkänt styrsystem för hur man styr blir det enklare för chefer och medarbetare att fokusera på vad politiken styr emot – det vill säga kommunens vision.

Ytterst handlar det alltså om Karlskogabornas möjligheter att utöva inflytande på politiken och de kommunala verksamheterna.

Karlskoga kommun tillämpar mål- och resultatstyrning. Ett mål är en beskrivning av ett önskvärt läge eller ett resultat som kommunen vill uppnå.

Det viktigaste delarna i mål- och resultatstyrning är att:

• politiken tydliggör vad som är viktigt att uppnå
• resurser och ambitionsnivåer anpassas till varandra
• chefer och medarbetare vet vad politiken vill uppnå och anpassar sina aktiviteter utifrån detta
• verksamheternas resultat kontinuerligt följs upp och analyseras
• avvikelser åtgärdas och ligger till grund för kommande planeringar
• presentera resultat för kommuninvånarna

Här kan du läsa mer om Karlskoga kommuns styrmodell

Systematiskt kvalitetsarbete är en viktig del av verksamheten och innebär att verksamheten kontinuerligt följs upp och utvecklas för att skapa värde för kunder, medborgare och brukare. Planering, uppföljning, analys och åtgärder är centrala delar av detta arbete.

I planeringsstadiet sätts mål för det önskade läget och det planeras aktiviteter och åtgärder för att nå dessa mål, med fokus på kundes behov. I planeringen används olika frågor som stöd, exempelvis hur det kan skapas jämställda och jämlika tjänster och hur lokalsamhället kan utvecklas.

Uppföljning och analys är viktiga steg för att förstå bakomliggande orsaker till avvikelser och för att kunna fortsätta arbeta mot målen. Information samlas in från olika källor, som Statistiska centralbyrån (SCB) och Skolverket. Även enkätundersökningar och andra metoder används för att kunna göra en bredare analys och jämföra resultat med andra kommuner och verksamheter.

Det läggs stor vikt vid att skapa ett bra kunskapsunderlag genom dialog med olika kompetenser både inom och utanför organisationen. Genom systematiskt kvalitetsarbete skapas en bättre verksamhet för kunder och bidrar till en positiv utveckling av kommunen.

Varje förvaltning har en kvalitetsledare som bidrar med råd och stöd i systematisk kvalitetsutveckling. Kvalitets- och projektenheten samordnar det kommunövergripande kvalitetsarbetet genom att erbjuda metodstöd för planering, uppföljning och analys samt samordna vissa kommunövergripande projekt. Kvalitetsgruppen består av utsedda medarbetare i kommunen som arbetar med kvalitetsfrågor och har särskild kompetens i ämnet. Förvaltningsledningens engagemang är viktigt för en lyckad kommunal kvalitets- och verksamhetsutveckling. Med tanke på att kommunens olika förvaltningar finns representerade i kvalitetsgruppen finns där en bredd inom kvalitets- och verksamhetsutveckling.

Genom att samarbeta över avdelningar och funktioner skapas en hög kvalitet i kommunens processer samt i att tilgodose kunders behov.

Kommunens huvudprocesser, som till exempel barnomsorg och äldreomsorg, riktar sig direkt till externa kunder. Stödprocesserna ger stöd till huvudprocesserna och har en intern kund, medan ledningsprocesserna beslutar om organisationens mål och strategier.

Processkartor används för att visualisera och optimera processerna. Genom att rita upp processkartor ges en bild om vad som är start och slut, samt alla aktiviteter som sker däremellan. Det ger en tydlighet om arbetet går som det är tänkt eller om det finns avvikelser.

Det finns en ständig strävan efter att förbättra processerna för att skapa nytta för kunderna. Genom att arbeta processorienterat och använda processkartor ökas effektiviteten och kvaliteten i arbetet.

Karlskoga kommun har implementerat två olika modeller för att stödja projektorienterat arbete; en projektmodell och en portföljstyrmodell. Dessa modeller fungerar tillsammans för att säkerställa att kommunens gemensamma skattefinansierade resurser används på ett optimalt och effektivt sätt.

Projektmodellen styr hur respektive projekt genomförs och ger anvisningar för hur projekt ska bedrivas. Syftet med projektmodellen är att säkerställa bättre styrning, utvärdering och uppföljning av de projekt som genomförs i organisationen. Modellen ger gemensamma spelregler och ser till att alla talar samma språk.

Portföljstyrmodellen styr prioriteten av projekt och syftar till att samla, samordna och effektivisera de projekt som upprättas och genomförs samt prioriteras allra högst i Karlskoga kommun. Portföljen består av de större projekt som drivs i kommunen och som syftar till att nå visionen och kommunfullmäktiges mål, till högre kvalitet för Karlskogas invånare eller till högre effektivitet som innebär kostnadsbesparing/tidsbesparing

Genom dessa modeller får kommunen bättre koll på sina initiativ och kan säkerställa att de gemensamma skattefinansierade resurserna används på ett optimalt och effektivt sätt. Detta leder till bättre kvalitet och service till invånare och aktörer i Karlskoga.