Informationspåverkan och desinformation

Informationspåverkan är en strategisk metod där en eller flera aktörer, såsom länder eller grupper, försöker manipulera och vilseleda människor. Syftet med informationspåverkanskampanjer har som mål att skapa splittring i ett samhälle eller att styra människor i vissa situationer som exempelvis politiska val. Informationspåverkankampanjer kan använda sig av metoder som desinformationsspridning.

Effekter av en informationspåverkanskampanj kan vara

• Polarisering: Ökad uppdelning och konflikt mellan olika grupper i samhället.
• Misstro: Minskad tillit till institutioner som myndigheter, grupper och organisationer.
• Påverkan på demokratiska processer: Påverka hur människor röstar och sprida desinformation om kandidater och partier.

Desinformation är olika typer av metoder för att sprida falsk eller vilseledande information avsiktligt för att göra ett samhälle instabilt. Ofta används metoder som att manipulera och skapa förvirring hos människors för att sänka det samhälleliga förtroendet för institutioner, organisationer eller personer.

Exempel på olika typer av desinformation:

• Fejkkonton och bottar: Falska profiler som sprider falsk information och förstärker olika budskap genom sociala medier.
• Bilder och video: Manipulerade bilder och deepfakes videos används för att ge en felaktig bild av verkligheten.
• Falska nyheter: Medvetet skapta nyhetsartiklar eller rapporter som ser legitima ut men innehåller falsk eller vilseledande information.

Myndigheten för psykologiskt försvar har tagit fram fyra punkter för att undvika att du blir lurad och resistent mot informationspåverkan. Dessa fyra punkter är:

• Se upp: Var vaksam på information, bilder eller annat som upprör, skrämmer och skapar starka känslor. Det är vanligt att främmande makt arbetar för att påverka dig, och gör det precis så – genom att spela på dina känslor.
• Tänk efter: Undvik att bli en del i spridningen av desinformation, vilseledande information och propaganda. Tänk efter innan du delar vidare information till vänner eller genom sociala medier.
• Kolla källan: Lär dig hur digitala plattformar är uppbyggda och var källkritisk. I en tid då algoritmer styr våra flöden av information är det lätt att dras med i ett drev – men kom ihåg att ta ett steg tillbaka och dubbelkolla informationen.
• Sök bekräftad info: Lyssna på myndigheternas information, håll dig uppdaterad. Det gäller särskilt när det skett något som skapar starka känslor.

Lär dig knepen, bliintelurad.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Karlskoga kommun och många av våra olika verksamheter är aktiva i de vanligaste kanalerna inom sociala medier. Kommunen finns på sociala medier för att det ger en möjlighet till dialog och kommunikation med våra invånare och andra.

Kommunikationskanaler

Karlskoga kommun använder sig enbart av dessa kanaler för kommunikation

• Facebook
• Instagram
• Youtube
• LinkedIn
  

Informationsplatser

Vid en samhällsstörning där el eller internet inte fungerar finns det nio utpekade informationsplatser i Karlskoga. Dessa informationsplatser innehåller bekräftad information som är viktig för allmänheten. Dessa informationsplatser är:

• Servicecenter, Katrinedalsgatan 4
• Karlskoga bibliotek, Kyrkbacken 9
• Brandstationen, Mykrisvägen 7
• Nya Folkets hus, Centralplan 7
• Nobelhallen, Norrleden 2
• Möckelngymnasiet, Mårbackavägen 7
• Aggerudsskolan, Blockstensvägen 25A
• Bråtenskolan, Stolpetorpsvägen 78
• Sandviksskolan, Stackfallsvägen 30

Informationsplatser i Karlskoga