Riksintressen, LIS och andra värden

Riksintressen är allmänna intressen av nationell betydelse och regleras enligt 3 kapitel och 4 kapitel miljöbalken. Staten pekar ut dessa riksintressen som geografiska områden med syfte att skapa långsiktig hushållning med de resurser som markområdet utgör. Karlskoga kommun berörs av flertal riksintressen.

Riksintressen enligt 3 kapitel miljöbalken

• Riksintresse för friluftsliv
• Riksintresse för naturvård
• Riksintresse för kulturmiljövård
• Riksintresse för kommunikationer
• Riksintresse för totalförsvaret
• Riksintresse för industriell produktion

Riksintresse enligt 4 kapitel miljöbalken

• Natura 2000

För mer information om respektive riksintresse och hur kommunen avser att tillgodose dessa, använd den interaktiva kartan.

LIS som står för ”landsbygdsutveckling i strandnära lägen”, är ett planeringsverktyg som ger kommunen möjlighet att i sin översiktsplan peka ut särskilda områden där strandskyddet kan lättas för att stimulera lokal utveckling och skapa attraktiva förutsättningar för boende, näringsverksamhet och service på landsbygden. I kommunens nya LIS-plan redovisas 12 områden. Dessa områden syftar bland annat till att möjliggöra för nya bebyggelsegrupper, permanenta fritidshus, etablering av nya verksamheter samt åtgärder som skapar förutsättningar för ett mer tillgängligt och attraktivt friluftsliv. LIS-planen presenteras som separat bilaga.

Förslag till LIS-plan Pdf, 6 MB, öppnas i nytt fönster.

Natur- och vattenområden utgör livsmiljöer och spridningskorridorer för växter och djur och är en förutsättning för biologisk mångfald, hållbara ekosystem och bidrar till viktiga ekosystemtjänster. Den gröna infrastrukturen har en central roll för att klara framtida klimatförändringar och är av stort värde för människors rekreation och välmående.

Tätortsnära natur

Den tätortsnära naturen har stor betydelse för människors psykiska och fysiska hälsa samt gynnar ett rikt friluftsliv. Vid utveckling och planering av tätorten är det därför viktigt att bevara och utveckla bostadsnära grönområden som kan nås med lättillgängliga gång- och cykelvägar. Tillgången på tätortsnära natur av varierad storlek och vegetationstyp är mycket god i Karlskoga, bland annat så finns fyra naturreservat centralt inom tätorten. För att främja en hälsosam och hållbar stadsmiljö har kommunen som ambition att eftersträva principen om 3-30-300:

• 3 träd: Alla ska kunna se minst tre träd från bostad, arbetsplats eller skola.
• 30 procent trädtäckning: Varje stadskvarter bör ha minst 30 procent kronträckningsgrad, alltså att 30 procent av ytan ska skogas av trädkronor.
• 300 meter: Alla invånare ska ha max 300 meter till grönområde.

Inom vissa stadsmiljöer är det inte möjligt eller rimligt att uppnå dessa nivåer men det är fortsatt en eftersträvansvärd princip.

En annan målsättning är att det ska vara enkelt för människor och djur att förflytta sig genom tätorten i gröna spridningsstråk utan hindrande barriärer som trafikerade vägar eller stora områden med hårdgjord yta. Generellt har kommunen en bra sammanlänkad grönstruktur med många och obrutna gröna spridningsstråk som i flera fall väl knyts samman med viktiga natur- och friluftslivsområden. Den tätortsnära naturen inklusive de gröna spridningsstråken som löper genom tätorten spelar även en viktig roll för ekologiska sammanhang och biologisk mångfald. I tätorten har grönska en betydelsefull egenskap att fördröja och infiltrera dagvatten. Genom att bevara gröna miljöer kan stora mängder dagvatten som uppkommer vid skyfall hanteras. Kompletterande öppna dagvattenanläggningar kan skydda staden samtidigt som det ger ett grönt inslag i miljön. Kommunens grönstrukturprogram (ej antaget ännu) och miljöprogram 2021 utgör viktiga lokala planeringsunderlag.

Skadelindringshierarki

Negativa effekter på den gröna infrastrukturen ska hanteras utifrån en skadelindringshierarki. Naturvårdsverket har definierat skadelindringshierarkin som ett hierarkiskt synsätt som innebär att skador i första hand undviks, i andra hand bör skadorna minimeras genom hänsynsfull utformning och endast i sista hand bör de kompenseras.

Blåstruktur och vatten

Blåstrukturer är vattensystem så som sjöar, vattensamlingar och vattendrag. Blåstrukturer bidrar, liksom gröna strukturer, med ekologiska värden såsom ekosystemtjänster samt sociala- och kulturella värden. Karlskoga kommun är rikt på vatten med långt över 100 sjöar och vattendrag. I Karlskoga kommun är bland annat Angsjön och Kedjeåsen-Immen utpekade som värdefulla vatten. Karlskogas stora andel vattenmiljöer skapar goda förutsättningar för kommunens växt- och djurliv genom att erbjuda värdefulla habitat som nyttjas som bo-, födo- och reproduktionsplatser av många olika organismgrupper.

Våtmark

Våtmarker är artrika och viktiga för den biologiska mångfalden med en rikedom av biotoper och höga naturvärden. Den största andelen våtmarker finns i kommunens västra del i anslutning till Kilsbergskomplexet, till exempel Trangärdet. Många våtmarksområden i Karlskoga kommun är skyddade genom naturreservatsbildningar.

Skyddad natur

I skyddade naturområden ingår bland annat naturreservat, naturvårdsområden, biotopskyddsområden och Natura 2000-områden.

Natura 2000-områden

I Karlskoga kommun finns det sex Natura 2000-områden; Fisksjön, Högforsskogen, Råmossen-Lomtjärnsmossen, Torkesviken, Trangärdet och Ängsmossetjärnarna-Gällsjöhöjden.

Naturreservat

Naturreservaten utgör den största andelen skyddad natur i Sverige. Naturreservat är skyddade enligt 7 kapitel miljöbalken. Både länsstyrelsen och kommunen kan avsätta områden som naturreservat. Varje naturreservat är särskilt skyddat för sina unika värden och har därför egna föreskrifter för att bevara naturvärden. I Karlskogas kommun finns i dagsläget 33 naturreservat. Av dessa är 28 inrättade av länsstyrelsen som statliga naturreservat, fyra är kommunala naturreservat och ett ägs och förvaltas av Fortifikationsverket (staten), med Länsstyrelsen i Örebro som skyddsbeslutsmyndighet. Inom kommunen planeras det för nya områdesskydd av naturområden, bland annat det nya naturreservatet Finnekroken i norra Karlskoga.

Biotopskyddsområden

Biotopskyddsområde är mindre arealer av värdefull mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade naturtyper, växter eller djur och som ges långsiktigt skydd genom miljöbalkens 7 kapitel. I Karlskoga kommun finns det i dagsläget 42 skogliga biotopskyddsområden. Dessutom finns ett antal generella biotopskydd i odlingslandskapet, till exempel åkerholmar, stenmurar, alléer, odlingsrösen, öppna diken med mera.

Strandskydd

Enligt miljöbalkens 7 kapitel § 13 gäller strandskydd vid hav, sjöar och vattendrag. Skyddet omfattar land- och vattenområden och gäller generellt 100 meter från stranden vid normalt vattenstånd. Länsstyrelsen kan vid behov förorda om utvidgat strandskydd upp till högst 300 meter där särskilda skäl föreligger.

Syftet med strandskyddslagstiftningen är att trygga allmänhetens tillgång till friluftsliv och rekreation samt att bevara goda livsvillkor både i land och vatten för växt- och djurliv.

Strandskyddet är ett förbud och inom ett strandskyddsområde får inte verksamhet eller åtgärder som hotar strandskyddets syften utföras. Detta gäller exempelvis uppförande av nya byggnader eller andra anordningar som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett strandområde eller som väsentligen försämrar villkoren för djur- och växtarter. Upphävande eller dispens från strandskyddet kan meddelas om särskilda skäl föreligger. Dispensen prövas i detaljplaneskedet. Prövning av strandskyddsdispens görs av kommunen, utöver i naturskyddade områden som naturreservat där det är Länsstyrelsen som är tillsyns- och prövningsmyndighet. För Örebro län är strandskyddet kring mindre vattendrag upphävt. För sjöar och större vattendrag ligger strandskyddszonen på 100 meter.

Jordbruksmark

Som jordbruksmark räknas åkermark, men även ängs- och hagmark. Jordbruksmarken är av vikt för livsmedelsförsörjning men även en levande landsbygd, natur- och kulturmiljövärden, biologisk mångfald, öppna landskap, ekosystemtjänster och sociala värden i form av rekreation, hälsa och upplevelser. Kommunens yta utgörs till övervägande del av skog, men det finns också några större jordbruksområden. Totalt finns det cirka 4 300 hektar jordbruksmark i kommunen, vilket motsvarar ungefär 8,5 procent av kommunens totala yta.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Det finns ingen bestämd definition av vad som är brukningsvärd jordbruksmark utan det avgörs i varje enskilt fall. Karlskoga kommun planerar ta fram en utredning som analyserar kommunens jordbruksmark.

Skogsmark

Karlskoga kommun är rikt på skogsområden med mer än hälften av sin areal täckt av skog. Gran- och tallskog dominerar, men inslag av lövträd/lövskog förekommer. Generellt gäller att samtliga äldre skogar i kommunerna påvisar spår av tidigare mänskligt brukande, däribland 1700–1800-talens järnhantering. Egentlig urskog/naturskog saknas i kommunen. Stora delar av den tätortsnära skogen består av medelålders till ung skog, dessa utgör gröna spridningsstråk och/eller grönområden.

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och kräver insatser på lokal, regional och global nivå. Utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser gör att jorden blir varmare, vilket ökar risken för extrema väderhändelser som värmeböljor, torka och översvämningar. Vi kan även vänta oss mer intensiva regn, både som korta skyfall och längre perioder med ihållande nederbörd.

Karlskoga kommun behöver fokusera på åtgärder och anpassning för att möta klimatförändringarna inom den fysiska planeringen. Styrdokument såsom miljöprogram, vattenplan, grönstrukturplan och risk- och sårbarhetsanalyser utgör viktiga underlag som ska användas vid fysisk planering.

Höga temperaturer

Årsmedeltemperaturen i Örebro län väntas öka med 3–6 grader till sekelskiftet, vilket leder till fler varma dagar och värmeböljor. Tät bebyggelse förstärker värmen, därför är det viktigt att bevara och skapa gröna och blå ytor som ger svalka. Vegetation och träd skyddar även mot skadligt UV-ljus och bidrar till hälsosamma, skuggade miljöer, särskilt vid skolor och lekplatser. Samhällsplaneringen bör ta hänsyn till grönskans avkylande och hälsofrämjande effekter genom att värna kommunens grönområden.

Ökad nederbörd/översvämning/skyfall

Höga flöden och varierande vattennivåer uppstår naturligt genom kraftigt regn, vind eller snösmältning. Extrema översvämningar kan orsaka stora skador på människor, egendom och natur, särskilt i tätbebyggda områden. I Karlskoga kommun så finns det både mindre och större vattendrag som riskeras att översvämmas vid intensiva skyfall. Framtagen skyfallskartering med ett 100-års återkomsttid visar även att ett flertal lågpunkter inom tätorten kan översvämmas. Karlskoga har bestämt en lägsta golvnivå för bebyggelse runt Möckeln som tar hänsyn till att klara översvämningsrisk. Liknande lägsta golvnivåer behöver tas fram för flera sjöar och vattendrag inom kommunen.

Ras och skred

Ett förändrat klimat ökar också risken för ras och skred. Erosion kan försvaga marken och därmed öka sannolikheten för ras och skred. Detta kan ge allvarliga konsekvenser för människor och orsaka stora samhällsskador. Markstabiliteten i kommunen är i regel god men sämre längs bland annat Svartälven, Timsälven, Trösälven, Kedjan och delar av Möckelns västra stränder. Dessa områden bör särskilt uppmärksammas vid planering och utveckling.

Arkitektur handlar inte bara om byggnader utan omfattar hela den gestaltade miljön – till exempel gator, parker och torg. Genom god arkitektur stärks stadens attraktionskraft som en plats för boende, besökare, kultur, utbildning, näringsliv och fritid.

I Karlskoga bör arkitekturen vara attraktiv, funktionell och hållbar, med höga krav på utformning, material och teknik. Den nya översiktsplanen strävar efter att god arkitektur ska vara tillgänglig för alla. Barn och unga ska ges möjlighet att påverka den livsmiljö som berör dem, och bör därför tidigt involveras i planprocessen. Nationellt finns ett politiskt mål som säger att arkitektur och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle, med omsorgsfullt utformade livsmiljöer där människor kan påverka den gemensamma miljön.

En god gestaltad livsmiljö innebär också att eftersträva miljömässig hänsyn såsom låg energiförbrukning, minimal miljöpåverkan och återbruk i byggprocesser.

Nationellt finns ett politiskt mål som säger att arkitektur och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle, med omsorgsfullt utformade livsmiljöer där människor kan påverka den gemensamma miljön.

Inriktning befintliga stadsdelar

I befintliga stadsdelar bör det finnas möjlighet till förtätning samt en variation av byggnadshöjder och byggnadstyper. En stadsdel med splittrad struktur kan knytas samman med byggnader, markbeläggning eller andra karaktärsskapande delar som håller ihop stadsrummet. Karlskoga ska förtätas där det finns tillräckligt med utrymme för ny bebyggelse som bidrar till stadens attraktivitet och samtidigt tar hänsyn till befintlig bebyggelse.

Inriktning framtida bebyggelseområden

Nya byggelseområden utformas med utgångspunkt från de värden som är kopplade till platsen, med nya former, materialval och gestaltning. Vid planering av nya stadsdelar ska kulturmiljöer beaktas och utvecklas. För att skapa närhet ska stadens och kommunens olika delar kopplas samman både fysiskt och socialt. Karlskoga ska bli en trygg, trivsam och hälsosam uppväxtmiljö för barnen som bor här.

Nya bebyggelseområden i utkanten av Karlskoga tätort ska inte upplevas som isolerade öar utan ska kopplas samman med intilliggande bebyggelsekoncentrationen och centrala stråk. Närhet till service, grönområden och arbetsplatser är särskilt viktigt för att uppnå en god livsmiljö.

Karlskoga är och ska vara en attraktiv bostadsort som erbjuder hållbara, varierade och attraktiva bostadsområden. Bostadsbebyggelsen i Karlskoga är i stor utsträckning koncentrerad till Karlskoga tätort. Endast en mindre del av bostäderna finns i omgivande landsbygdsområden. Karlskoga har stor potential för en snabb bostadsutveckling, särskilt med tanke på ett välmående näringsliv och ett tydligt inriktat arbete att bli fler invånare.

Följande översiktsplan ger förutsättningar för en byggnadstakt om cirka 200 nya bostäder per år. Nyproduktion av bostäder är avgörande för att en befolkningsökning ska vara möjlig, tillsammans med ett blomstrande näringsliv skapas gynnsamma förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Ett tydligt mål i Karlskogas nya översiktsplan är att skapa förutsättningar för ett diversifierat bostadsbyggande.

Följande översiktsplan föreslår nybyggnad av flerfamiljshus och radhus genom förtätning i centrala lägen i stadskärnan samt i natursköna lägen med anknytning till vatten. En viktig förutsättning vid förtätning är att ny bebyggelse lokaliseras där infrastruktur och VA redan finns, särskilt i stadskärnan. Kring redan byggda strukturer på landsbygden ser kommunen generellt positivt på komplettering av ny bostadsbebyggelse. En del av den framtida bostadsstocken uppnås genom konvertering av fritidsboenden till permanentboende. I det längre tidsperspektivet skapar följande översiktsplan förutsättningar för nya bostäder intill den nya tågstationen i Storängen.

Kraven på att minska utsläppen från transporter och dess klimatpåverkan har skärpts avsevärt under den senaste 10-årsperioden och kan förväntas skärpas ännu mera framöver för att uppnå full klimatneutralitet. Generellt reser vi allt mera och allt längre, godstransporterna ökar. För att skapa ett hållbart transportsystem krävs således förändringar i såväl resmönster som vilka transport- och drivmedel som kommer att användas i framtiden. Den i särklass största trafikstrukturella satsningensom berör Karlskoga, är planerandet av järnvägen Nobelbanan.

Regionförstoring

Regionförstoring är ett viktigt medel för att utveckla arbetsmarknader för orter som Karlskoga, såväl för att tillgodose företagens behov av kompetent arbetskraft som möjligheten att pendla till arbete på andra orter. Det är därför nödvändigt att förbättra infrastruktur och trafikering så att en stor geografisk yta med intressanta orter kan nås inom den kritiska tidsram som pendlare är beredda att acceptera, max 45–60 minuter per enkelresa och ”dörr till dörr”. Den principiellt viktigaste frågan för Karlskoga kommun likväl som Örebro- och Värmlandsregionerna är att knyta dem samman till en gemensam regional arbetsmarknad. Genom den förbättrade linjebusstrafiken samt att E18 och anslutande regionalt vägnät i princip är utbyggd till fullgod hastighets- och säkerhetsstandard har det arbetet kommit en god bit på vägen.

Vägtrafik

Med anledning av E18 har Karlskoga en stor andel nationell och internationell genomfartstrafik. För vägtrafik bör åtgärder särskilt prioriteras för ökad tillgänglighet, trygghet/säkerhet samt för att minska bullerstörningar, i synnerhet längs genomfartsleder. De principiellt farligaste punkterna i trafiken är där biltrafik och oskyddade trafikanter korsar varandra. Med stor andel tung trafik ökar risken ytterligare. Ambitionen bör vara att minska konfliktpunkter med stor risk.

Nya föreslagna väglänkar presenteras på mark- och vattenanvändningskartan.

Gatunät i tätorten

Karlskoga som ort har ett arv med sig i stadsplaneringen som, med dagens trafiksäkerhetstänkande, innebär att bredden på många huvudgator bör krympas. De i många fall mycket breda gatorna uppmuntrar till höga hastigheter och därmed en lägre trafiksäkerhetsnivå. Detta innebär dock att det finns stora möjligheter till flexibla lösningar vid planering och byggande, eftersom utrymmet, till exempel för en separat gång- och cykelväg, redan finns i gaturummet.

Vägtrafik på landsbygden

Karlskoga kommun har ansvar (ej väghållare) för ett fåtal vägar utanför Karlskoga tätort varför möjligheten att påverka dessa är begränsad. Vid planläggning utanför tätorten är utgångspunkten att Karlskoga kommun inte ska vara huvudman för allmänna gator.

Gång- och cykelvägar

Ett väl utbyggt gång- och cykelvägsnät är såväl trafiksäkerhetsfrämjande som positivt för folkhälsan och klimatet. Karlskoga tätort har generellt ett väl utbyggt gång- och cykelvägsnät men det är inte sammanhängande överallt. Det sker ett målmedvetet arbete med att öka andelen separerade gång- och cykelvägar samt utbyggnad av planskilda passager längs större vägar. Dessa åtgärder ökar tryggheten för barn och unga att på ett säkert kunna cykla till skola och aktiviteter.

Elcyklar och elskotrar är en relativt ny företeelse i trafiken. Fördelen är att pendling med cykel blir mer intressantare även för längre sträckor, över 5 km som vanligen brukar vara en bekvämlighetsgräns.

Nya föreslagna gång och cykelvägar presenteras på mark- och vattenanvändningskartan.

Kollektivtrafik på väg

Linje 500 mellan Karlstad och Örebro (när den tillkom även kallad ”buss på gummihjul”), med byte i Karlskoga har varit ett pålitligt pendlingsalternativ i över 10 år. Region Örebro län (Länstrafiken) har av ekonomiska skäl från 2021 genomfört betydande förändringar i linjetrafiken i Örebro län. I Karlskoga har förändringarna varit mindre men några landsbygdslinjer har eller kommer avvecklas. Kommunen önskar ökad turtäthet på linje 500 mellan Karlskoga och Karlstad.

Prov med arbetsskyttel till några större arbetsplatser har gjort tidigare men nyttjandet var begränsat och permanentades därför inte. Med tanke på den stora expansionen i främst Björkbornsområdet kommer idén om arbetsskyttel åter att aktualiseras.

Järnvägstrafik

Järnvägsförbindelser är ett allt starkare medel för tillväxt, regional samhörighet och regionförstoring. Karlskoga saknar persontrafik med järnväg till och från kommunen. Tågstoppet i Degerfors på Värmlandsbanan fungerar idag som Karlskogas järnvägsstation. Karlskoga kommun har under många årtionden på olika sätt propagerat och arbetat för att få till stånd en ny järnvägsförbindelse – Nobelbanan - som binder samman Örebro med Kristinehamn via Karlskoga. Det senaste årtiondet har detta arbete intensifieras genom en rad aktörer både i Sverige och Norge, men då i syfte att skapa en snabb och gen järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm, där Nobelbanan utgör en viktig länk. Med ny järnväg kan en restid på under 3 timmar mellan Oslo och Stockholm uppnås.

De fem kommunerna (Örebro-Lekeberg- Karlskoga-Degerfors-Kristinehamn) som omfattas av en framtida Nobelbana och har genom egen utredning studerat möjliga sträckningsalternativ. Detta har för Karlskogas del utmynnat i ett sträckningsläge över Möckeln med ett stationsläge direkt söder om Karlskoga tätort. Några garantier för att den slutliga spårsträckningen hamnar enligt önskat läge finns inte. Den formella lokaliseringsutredning som föregår en järnvägsplan inleddes 2024 och planeras färdigställas i mars 2026. Utredning leds av bolaget Oslo-Sthlm 2.55.

I Karlskoga kommun finns ett antal industrispår som leder till olika industri- och verksamhetsområden (Botorp, Kilsta, Björkborn och Bofors). Därutöver finns även den ej elektrifierade banan Strömtorp-Bofors. Ett väl fungerande godsnät bedöms vara en viktig konkurrensfaktor för näringslivet i Karlskoga. För en del företag är det nödvändigt att ha tillgång till järnvägstransporter. Frågan om godstransporter bedöms också särskilt viktigt med anledning av den förändrade säkerhetspolitiska situationen och NATO- inträdet.

Flygtrafik

Karlskoga flygplats avvecklades 2010 som trafikflygplats och har sedan dess fungerat som allmänflygplats. Viss flygrelaterad verksamhet bedrivs vid flygplatsen vars löpande drift dock är beroende av den lokala flygklubben. Frågan om kommunen ska behålla flygplatsen, sälja den eller avveckla den är i skrivande stund inte färdigdiskuterad.

Flygplatsen i Örebro är en väsentlig tillgång för näringslivet. Flygplatsen utgör en viktig länk i godshanteringskedjan som medverkar till att göra Karlskoga till en attraktiv etableringsort för vissa typer av logistik- och tillverkningsföretag. Karlskoga kommun är tillsammans med Örebro och Kumla kommuner samt Region Örebro län delägare i Örebro Flygplats.

Karlskoga växer som näringslivsort och är mycket attraktiv på grund av sin samlade tillgången på hög kompetens, goda starka samarbeten och en framsynthet som är nödvändig i dagens konkurrens. Expansionen inom industrin har skapat många nya arbetstillfällen, nya företag har etablerat sig inom flera olika branscher vilket har skapat en betydligt bredare arbetsmarknad. Försvarsindustrin som är navet i Karlskogas näringsliv går just nu på högvarv eftersom efterfrågan är stor på försvarsmateriell. Även besöksnäringen har växt vilket har haft en positiv påverkan på Karlskoga som en tänkbar boendeort.

I Karlskoga har framgångsrika evenemang och företag vuxit fram och attraherar besökare både nationellt och internationellt. Även konferensverksamheten är en växande näring där Karlskoga med bland annat Alfred Nobels Björkborn, Bofors Hotell, Hotell Alfred Nobel och Karlskoga hotell har goda förutsättningar att vara drivande krafter inom området. Besöksnäringen tar emot och möter närmare 66 000 besökare årligen som övernattar i Karlskoga. För att möta ett växande näringsliv spelar Karlskogas stadskärna en viktig roll varför följande översiktsplan förespråkar en utveckling av Karlskoga centrum, för vidare läsning om centrum se avsnitt om Karlskoga centrum och stadskärnan i översiktsplanens huvudhandling.

Samhällsservice behöver byggas ut i takt med att Karlskoga växer. Begreppet omfattar både skolomsorg och äldreomsorg. Till samhällsservice räknas även infrastruktur, kollektivtrafik och sjukvård in. Samhället ändras i snabb takt och likaså förändras behoven bland Karlskogas invånare. Karlskogas samhällsservice behöver även anpassas till förändringar i den demografiska sammansättningen med en allt större åldrande befolkning.

När det kommer till skola och förskola, så har antalet skolenheter i Karlskoga minskat under de senaste 50 åren. Trenden går mot allt större skol- och förskoleenheter. Mest akut är idag behovet av förskoleplatser varför följande översiktsplan skapar förutsättningar för en samhällsplanering där trygga och attraktiva förskolor kan erbjudas. För att möta en åldrande befolkning utformas Karlskogas nya översiktsplan bland annat så att förutsättningar skapas för ett mer diversifierat bostadsutbud för att tillgodose behoven hos dagens och framtidens äldre. När det kommer till sjukvården så ger följande översiktsplan i tillhörande mark- och vattenanvändningskarta, Lasarettet i Karlskoga expansionsmöjligheter.

Kulturmiljön är resultatet av människans påverkan på landskapet och omfattar allt från odlingsmark och fornlämningar till byggnader och industrimiljöer. Kulturmiljön skapar känsla av tillhörighet och förståelse för samhällets utveckling.

De kulturmiljövärden som finns i Karlskoga inkluderar byggnader, miljöer och områden med kulturhistoriskt värde. Några av dem är skyddade som riksintressen, byggnadsminnen och fornlämningar. Karlskogas kulturmiljöprogram är ett kunskapsunderlag som ger en konkret bild av särskilt värdefulla områden och byggnader i Karlskoga samt anger hur kulturvärden och kvaliteter ska värnas. Kulturmiljöprogrammet är ett viktigt underlag för att nå det nationella miljömålet inom god bebyggd miljö.

Enligt 2 kap 5§ plan- och bygglagen ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Risker måste därför hanteras på ett ansvarsfullt sätt i planering och byggande.

Miljökvalitetsnormer

Kommunen har en skyldighet att miljökvalitetsnormer (MKN) uppfylls. Dessa normer ska beaktas vid framtida planeringsinsatser för att minimera negativ påverkan på mark, vatten och luft.

Miljökvalitetsnormerna för luft syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Normerna anger gränsvärden som ska följas och omfattar bland annat kvävedioxid/kväveoxider och partiklar (PM10/PM2,5). Luftföroreningar påverkar människors hälsa och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar och cancer. Barn är särskilt känsliga. Vägtrafiken är ofta den största källan till höga halter av föroreningar. Luftkvaliteten i Karlskoga bedöms generellt ha god kvalitet, det vill säga underskrider miljökvalitetsnormerna (MKN).

Miljökvalitetsnormer för vatten omfattar ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) grundvatten och musselvatten. Syftet är att säkra Sveriges vattenkvalitet. Normerna är att betrakta som gränsvärden och åtgärder som försämrar statusen för enskilda så kallade kvalitetsfaktorer är inte tillåtna, liksom åtgärder som äventyrar möjligheten att klara normen. Det finns sjöar och vattendrag i Karlskoga som otillfredsställande till måttlig statusklassning.

Buller och vibrationer

Buller påverkar människors hälsa negativt och barn är särskilt känsliga. Bullermiljön är därför en viktig aspekt att beakta vid planering. Regler kring buller finns i plan- och bygglagen, miljöbalken och förordningar. Problem med buller finns främst längs E18 och väg 205 inom Karlskoga tätort. Vid planläggning av nya bostäder ska riktvärden i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader tillämpas. För skolor, nya såväl som befintliga, ska Naturvårdsverkets riktvärden för buller på skolgårdar tillämpas.

I närheten av vägar och järnväg kan vibrationer från trafiken utgöra en olägenhet för boende och de som vistas i lokaler intill transportlederna. För mätning och vägledning av vibrationer i byggnader finns Svensk Standard SS 460 48 61:2022, Vibration och stöt – Mätning och vägledning för bedömning av komfort i byggnader. Ett lokalt och väletablerat fenomen i Karlskoga är skjutbuller och i viss mån vibrationer från Villingsbergs respektive Bofors skjutfält. Här behöver samtliga berörda parter arbeta tillsammans för att få till en samsyn över de möjligheter som finns.

Eftersom kommunen präglas av skjutbuller är behovet av tysta områden, platser där störande buller i så stor utsträckning som möjligt saknas är betydelsefullt att värna om både ur ett folkhälso- och miljöperspektiv.

Förorenad mark

Föroreningar kan utgöra risker för människa och miljö och kan finnas i mark, vatten, sediment samt anläggningar eller byggnader. Vid planering är det av vikt att klarlägga eventuella föroreningar för att
avgöra om marken är lämplig för planerad markanvändning. De flesta områden som är eller misstänks vara förorenade har kartlagts av Länsstyrelsen och kommunen. Enligt EBH finns cirka 370 områden där risk för föroreningar förekommer. Föroreningarna härrör bland annat ifrån järn- och stålframställning, kemtvättar, plantskolor, samt tillverkning av krut och sprängämnen.

Möckeln är påverkad av föroreningar. Flertalet under undersökningar visar att sedimenten är förorenade av bland annat tungmetaller, kvicksilver, PCB och PAH.

Miljöfarliga verksamheter

Miljöfarliga verksamheter i Sverige klassas utifrån miljöbalkens regler och miljöprövningsförordningen (2013:251), som anger vilken prövningsnivå varje verksamhet ska ha. Klassningen vilken myndighet som prövar eller övervakar verksamheten: ju större miljöpåverkan, desto högre klass och mer omfattande tillståndsprövning. Därtill kan miljöfarliga verksamheter som hanterar större mängder kemikalier omfattas av särskilda krav enligt Sevesolagen (1999:381). I Karlskoga finns flera industrier och verksamheter som omfattas av högre riskklassning och Sevesolagen.

Täktverksamhet

I Karlskoga kommun finns tre större grustäkter i drift och två större bergtäkter. Det finns även några mindre täkter för husbehov av grus, matjord och torv. I samband med återställning av grustäkter är det viktigt att göra denna anpassad efter de biologiska värden som finns kopplad till täktmiljöer.

Farligt gods

Farligt gods är enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om de inte hanteras på korrekt sätt under transport. Andelen transporter med farligt gods på landsväg förväntas fortsätta öka. I Karlskoga kommun är huvudstråk för transporter med farligt gods E18 i öst-västlig riktning och i nord-sydlig riktning länsvägarna 205/243/237. Generellt rekommenderar Länsstyrelsen i Örebro län att riskerna bör beaktas inom 150 m från transportleder för farligt gods.

Radon

Radon i bostäder är den främsta källan till att människor exponeras av joniserande strålning i Sverige. Hur mycket radon som finns i en byggnad beror framför allt på marken under och runt huset, byggnadsmaterialet samt vattnet som används i byggnaden. Hög risk för radon finns i fyra områden i kommunen; öster om tätorten, norr om sjön Älgsimmet, mellan sjöarna Grytingen och Kedjeåsen samt söder om gränsen till Hällefors kommun. Det finns även områden där eventuellt hög risk för radon förekommer (se interaktiv karta).

En god tillgång på kultur och fritid bidrar till kommunens attraktivitet och gynnar livskvalitet och folkhälsa. Det ger också förutsättningar för möten, nätverkande och kreativitet. Närhet till grönska ger förutsättningar för rekreation och friluftsliv och bidrar därmed till fysisk aktivitet, god folkhälsa och välmående. Likaså kan naturen också främja social sammanhållning och sociala interaktioner.

Kulturens betydelse

Kommunen ska medverka till att det finns offentliga rum, liksom kreativa mötesplatser och miljöer där kommuninvånarna kan träffas för social gemenskap, upplevelser och erfarenhetsutbyte. Utvecklingsinsatser inom kultur bidrar till personlig utveckling, skapar engagemang och därigenom stärker demokratin. Det är viktigt att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet, kulturupplevelser och eget skapande.

Fritid

För att föreningarna ska kunna bedriva en bra verksamhet även i framtiden behövs tillgång till flexibla lokaler och arenor, både vad gäller idrott och kultur. En tydlig trend inom idrottsområdet är att spontanidrottandet ökar och att det behövs strukturer som ger möjlighet även för detta.

Nöjes- och upplevelseverksamhet

Det är viktigt att utforma platser och ge förutsättningar för att event och arrangemang ska kunna genomföras på ett bra sätt, bland annat genom dialog mellan kommunen och arrangören. Då nobelområdet kommer att förändras med nya byggnationer kommer inte nuvarande yta för event och arrangemang att finnas kvar, en ny strategisk plats behöver identifieras.

Bad och vattenaktiviteter

Tillgången till vatten för bad, båtliv, kanoting med mera är mycket god i Karlskoga. Det är angeläget att allmänhetens tillgänglighet till stränder bibehålls och utvecklas. Dock saknas en kommunal badplats på östra sidan av Möckeln. Vinterbad/bastu är en populär aktivitet och som bör möjliggöras vid Möckelns strand.

Friluftsområden

Naturreservatet Lunnedet är ett av Karlskoga kommuns större friluftsområde. Kommunen är väl tillgodosedd med motionsspår, totalt finns det fyra stycken. Tre av dem ligger i tätorten - Nobelspåret, Bråtenspåret och Aggerudsspåret och ett ligger i Granbergsdal. Dessutom finns ett antal vandringsleder, som sköts av kommunen och föreningar gemensamt. Tre cykelleder finns, Hyttleden, Lunedsrundan och Granbergsdalsrundan. Ridverksamhet finns etablerad på flera platser i kommunen men det saknas en längre ridled. Möckeln är en viktig resurs för olika typer av friluftsliv och är även ett fiskevårdsområde. Strandområdet med Näset, centralt i Karlskoga, erbjuder bad, boule, bangolf, segling, kanot. De öppna grönytorna används flitigt av karlskogaborna för alla typer av aktiviteter.

Fiske

Fiske är en viktig del inom besöksnäringen som har ökat starkt de senaste åren. Vid Västra Kärne samt i Svartälven finns fiskodlingar. Eventuellt kan nya etableringar prövas från fall till fall. Även sportfiske är att betrakta som en del av Karlskogas besöksnäring.

Energigaser

Biogas är en viktig framtida energikälla med låg klimatpåverkan. Biogasbolaget i Karlskoga AB driver sedan 2013 produktion av biogas vid sin anläggning i Mosserud. Huvuddelen av produktionen används till Svealandstrafikens bussar i Örebro län fram till 2027, och bolaget planerar att utöka produktionen. Det finns långtgående planer på att bygga ut anläggningen för att öka produktionen.

Kärnkraft

SMR står för små modulära reaktorer och är en teknik för småskaliga kärnkraftsreaktorer. Det finns ännu endast ett fåtal anläggningar runt om i världen, varav de flesta är under uppförande. Det är därför rimligt att följa utvecklingen och samtidigt, utifrån de specifikationer som finns för en SMR-anläggning, att se om detta är en energiform som även skulle kunna vara aktuell för Karlskoga. Särskilt med beaktande av säkerhetsaspekten avseende övrig pågående utveckling i Karlskoga

Teknisk försörjning

Teknisk försörjning med anläggningar för avfall, avlopp, vatten, energi och bredband är grundläggande infrastruktur som ska bidra till ett hållbart samhälle med minskad klimat- och miljöbelastning.
Idag sker Karlskogas el- och fjärrvärmeproduktion via Karlskoga Kraftvärmeverk AB:s anläggning som ligger vid Björkborns industriområde. Inom kommunen produceras också elenergi till kraftnätet från fem vattenkraftverk som ägs och drivs av Fortum. Samverkan mellan elsystemet, fjärrvärmen och bebyggelsen är nödvändig för att omställningen till fossilfrihet ska lyckas.

Fjärrvärme

Karlskoga och Degerfors har sedan hösten 2024 ett gemensamt fjärrvärmenät som kopplar samman orternas energisystem. Karlskoga Energi & Miljö och Degerfors Energi producerar och distribuerar fjärrvärme, där huvudproduktionsanläggningen för Karlskoga ligger i Björkborns industriområde. Sammankopplingen innebär bättre klimatnytta och ökad försörjningstrygghet i båda kommunerna.

Elnät

Elsystemet har en central roll i samhällets energiomställning med elektrifiering av industri och transporter. Utvecklingen innebär utmaningar och möjligheter för elnätet i Karlskoga. Generellt har investeringsnivåerna i elnätet ökat för att möta dagens och framtidens krav. Det finns planer på att förnya och förstärka regionnätet i kommunen.

Solenergi

Solenergiområdet utvecklas i Sverige och tekniken blir allt mer mogen. I Karlskoga finns solenergiproduktion främst i form av mindre anläggningar ute hos kunderna på elnätet. Följande översiktsplan föreslår nya solcellsparker.

Vindkraft

Följande översiktsplan ersätter det tematiska tillägget för vindkraft antaget 2012-05-21. Karlskoga kommun har inte pekat ut några områden som är lämpliga för vindkraft. Generellt gäller dock att vindkraft bör lokaliseras till områden med få eller inga konkurrerande intressen. I kartan nedan visar på översiktlig nivå några områden där inga uppenbara hinder har identifierats. Fördjupade studier krävs dock för att slutligt kunna väga vindkraftsetableringar mot konkurrerande intressen.

För att säkerställa en god bebyggd miljö krävs att det finns tillgång till dricksvatten av tillräcklig mängd och av god kvalitet, samt att avfall omhändertas på ett miljömässigt sätt.

Kommunen är enligt VA-lagen huvudman för allmänna vattentjänster, det vill säga ansvarar för vatten och avlopp inom det avgränsade verksamhetsområde som kommunfullmäktige beslutat. Verksamhetsområdet för allmänna vattentjänster är det område inom vilket vatten och avloppsförsörjningen sker genom den allmänna VA-anläggningen och där kommunen har ansvaret.

Dricksvatten

Karlskogas dricksvatten tas dels ur Lokaåsen vid Gälleråsen (grundvatten), dels från Timsälven (råvatten) efter infiltrering vid Gälleråsen. Sjön Lonnen vars utlopp är Timsälven, är kommunens ytvattentäkt. Karlskoga saknar i dag en reservvattentäkt. Utredningsarbete med att hitta en framtida reservvattentäkt pågår. En ny primär råvattentäkt håller på att utredas för uttag i Alkvettern, kommunen har inlett tillståndsprocessen.

Avlopps- och spillhantering

Ledningsnätet i Karlskoga omfattar cirka 30 mil avloppsledningar och ett 80-tal pumpstationer, cirka 7,5 mil av dessa är kombiledningar där dagvatten och spillvatten går i samma ledning. Kapaciteten i kombiledningarna behöver ses över för att klara kraftiga regn och snösmältning. Avloppsreningsverket i Karlskoga finns vid Aggerud. År 2008 anlades en anläggning för bräddavloppsrening som är placerad vid Lilla Aggerudsudden i drift. Anläggningens syfte är att minimera risken för bräddning av spillvatten ut i Möckeln vid kraftiga regn.

Boende utanför verksamhetsområde för allmänna vattentjänster har enskilda avloppsanläggningar. På landsbygden, främst fritidshus, finns dock hushåll som har oklara avloppsförhållanden.

Dagvattenhantering

Dagvatten är regnvatten och smältvatten som kommer från tak, dränering, gator, gräsmattor och parkeringsplatser. Inom Karlskoga tätort finns idag ca 40 mil ledningsnät som tar hand om dagvatten. Ungefär hälften utgörs av separata dagvattenledningar, hälften tas om hand i så kallade kombiledningar. Det kombinerade ledningsnätet ersätts successivt med separata dag- och spillvattenledningar. Parallellt med att det kombinerade ledningsnätet ersätts krävs nya arbetssätt för att få till en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Ett komplement till traditionella dagvattenledningar är öppna lösningar där vattnet kan fördröjs och renas på väg mot recipienten. Lämpliga ytor för dagvattenhantering bör identifieras och analyseras, både på översiktlig nivå och vid framtida planläggning. Det ska även beaktas att dagvattenhantering kan vara gränsöverskridande mellan kommuner.

Avfallshantering

Kommunens ingår i det regionala samarbetsorganet Avfallsgrupp Östra Värmland. Avfallsgruppens huvudsakliga syfte är att samordna planeringen av avfallsförebyggande åtgärder, insamlingssystem och behandlingslösningar så att de följer gemensamma miljö- och kretsloppsmål i regionen. Samarbetet gör att kommunerna kan dela resurser, erfarenheter och upphandlingar av tjänster inom avfallsområdet.

Karlskogas återvinningscentral är belägen strax väster om Karlskoga tätort. Sedan 2007 finns även en anläggning som tar omhand animaliskt avfall från Mellansverige. Den så kallade biomalanläggningen Konvex är sedan 2020 en anläggning med nationell betydelse för totalförsvarets civila del.