Så läser du översiktsplanen
Översiktsplanen är digital och består av både text och interaktiva kartor. En ordlista hjälper till att förklara svåra ord.
Översiktsplanen finns digitalt på kommunens webbplats och som nedladdningsbar pdf-fil. Den digitala översiktsplanen är en komprimerad version av pdf-filen, det finns därför innehållsmässiga skillnader mellan de två olika versionerna. Vill du läsa översiktsplanen i sin helhet gör du det i pdf-versionen.
Den digitala översiktsplanens upplägg
Den digitala översiktsplanen är uppdelad i sex kapitel, baserade på strukturen i pdf-versionen. Den digitala översiktsplanen är tänkt att läsas och förstås i sin helhet.
Översiktsplanens kapitel
- Utgångspunkter
- Fokusområden
- Utvecklingsinriktning
- Mark- och vattenanvändning
- Riksintressen
- LIS och andra värden
- Hållbarhetsbedömning
Du hittar alla kapitel direkt på startsidan av översiktsplanen på webbplatsen. Under varje kapitel finns möjlighet att lämna synpunkter på det du just läst.
Utforska kartorna i översiktsplanen
Översiktsplanen innehåller flera olika kartor. Den viktigaste heter mark- och vattenanvändningskartan (plankartan). Här kan du genom att klicka på en vald geografi, eller på en specifik plats inom kommunens gränser, få mer detaljerad information om vad som kommer att hända just där.
Utöver översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta, finns en utvecklingsinriktningskarta. De avsnitt som avser Riksintressen, LIS och andra värden består av tematiska kartor. Samtliga kartor är interaktiva, och fungerar på samma sätt som översiktsplanens Mark- och vattenanvändningskarta.
Ställningstaganden
Varje kapitel innehåller ställningstaganden. I den digitala versionen visas ett urval av dessa från pdf-versionen.
Ordlista
Ord | Förklaring |
|---|---|
Allmän platsmark | Allmänt tillgängliga platser och platser avsedda för gemensamma behov, exempelvis gator, parker, torg och vägar. Allmänna platser måste anges som planbestämmelser i en detaljplan. |
Allmänt intresse | Generella intressen och behov som berör alla medborgare i ett samhälle. Exempel på allmänna intressen är ren luft, vattenförsörjning, bostadsförsörjning, kulturmiljövärden. Det är en politisk uppgift att företräda och sammanväga allmänintresset. |
Arbetsplats | En arbetsplats är den fysiska plats där människor arbetar. En arbetsplats kan innehålla flera arbetstillfällen. |
Arbetstillfälle | Ett arbetstillfälle är en möjlighet för en människa att få ett arbete. En arbetsplats kan innehålla flera arbetstillfällen. |
Areella näringar | Näringar som använder olika biologiska resurser på land och i vatten, till exempel fiske, jord- och skogsbruk. |
Avloppsvatten | Avloppsvatten från bad, disk och tvätt i främst hushåll (kallas även spillvatten, gråvatten eller BDT-vatten), avloppsvatten från toaletter (kallas även svartvatten) och avloppsvatten från industrier. |
Barriär | Någon typ av hinder som kan vara antingen fysisk eller mental. Barriärer kan förhindra personer att utföra ärenden eller försvåra möten mellan människor och motverka social sammanhållning. |
Besöksanläggning | Besöksmål som generera omfattande trafik och utgör i regionala och lokala målpunkter under hel eller del av säsong. |
Biologisk mångfald | Biologisk mångfald är ett mått på den variation som finns mellan och inom arter och livsmiljöer. En hög biologisk mångfald kräver ett landskap med många olika naturtyper, många olika arter och en stor genetisk variation inom arterna. |
Blåstruktur | Blåstruktur är vattensystem så som sjöar, vattensamlingar och vattendrag. |
Bygglov | Tillstånd att bygga eller ändra byggnad. Bygglov krävs enligt plan- och bygglagen vid yttre utformning och placering på tomt, ändrad användning, vissa anläggningar, skyltar med mera. Inom detaljplan medges bygglov om åtgärden stämmer med detaljplanen. |
Civilsamhället | Civilsamhället är när människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I begreppet ingår allt från nätverk och ideella föreningar till registrerade trossamfund. Civilsamhället omfattar inte agerande av staten, myndigheter, företag eller det enskilda hushållet. |
Dagligvaruhandel | Dagligvaruhandeln är försäljning av varor som köps och används ofta, som mat, hygienprodukter och hushållsartiklar. |
Dagvatten | Regn-, spol- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor, eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till sjöar och vattendrag, eller till reningsverk. |
Demografi | Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning. Det kan avse ålder, kön, yrke, inkomst, religion, etnicitet, intressen, utbildning, civilstånd eller annat. |
Detaljplan | Reglerar enligt plan- och bygglagen (2010:900) markanvändning, byggrätter och utformning av byggnader och mark. Detaljplanen medger under genomförandetiden en byggrätt som överensstämmer med planen. Detaljplaner är juridiskt bindande. |
Energieffektivisering | Lösningar som leder till minskad energiförbrukning genom att öka nyttan av använd energi, eller att med mindre energi få samma nytta som tidigare. |
Ekologisk hållbarhet | Ekologisk och miljömässig del av hållbar utveckling som handlar om att garantera nuvarande och kommande generationer möjligheter till en god livsmiljö och välfärd genom att skydda naturresurser, ekosystem och miljö. |
Ekologisk status | Beskrivning av det ekologiska tillståndet i sjöar och vattendrag gällande biologiska och fysikaliska faktorer samt fria passager. Kan vara hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. |
Ekonomisk hållbarhet | Ekologisk och miljömässig del av hållbar utveckling som handlar om att garantera nuvarande och kommande generationer möjligheter till en god livsmiljö och välfärd genom att skydda naturresurser, ekosystem och miljö. |
Ekosystemtjänster | Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet, till exempel luftkvalitet, bullerdämpning, vattenreglering, kolinbindning, pollinering och natur för upplevelser. |
Enskilda avloppsanläggningar | Avlopp som inte är anslutna till det kommunala avloppssystemet. Enskilda avlopp kan antingen vara till för en enda bostad, eller gemensamt för flera grannar. |
Exploatering | Utveckling av mark och fastigheter för att bygga bostäder, infrastruktur, industriområden eller andra anläggningar, till exempel genom att en kommun eller ett företag bearbetar mark för nya byggnader. |
Fastighet | Ett markområde, fast egendom, som avgränsas horisontellt. Ordet fastighet betyder alltså inte ”byggnad” utan är en avgränsad del mark. Byggnader och andra saker som hör till fastigheten kallas fastighetstillbehör. (Finns även 3D- fastighetsbildning vilket innebär fastighetsbildning både horisontellt och vertikalt). |
Friluftsliv | Vistelse och fysisk aktivitet utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på prestation eller tävling. |
Gestaltning | Gestaltning är att genom form, ton, detaljer och material uttrycka en idé och utforma exempelvis en byggnad eller en offentlig miljö på ett medvetet sätt. |
Grönområden | Mark i kommunen som täcks av grönska och inte av byggnader eller hårdgjord yta. Till exempel naturområden, parker, planteringar eller gräsmattor. |
Grönstruktur | Olika typer av grönområden och grönytor, exempelvis parker, friluftsområden, villaträdgårdar och öppna grönytor mellan bebyggelse och annan infrastruktur. |
Hållbar utveckling | Utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Det hållbara samhället förenar ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning med en god miljö. |
Innovation | Förmågan att framgångsrikt ta fram och införa nya processer, tjänster och metoder som resulterar i betydande förbättringar av kvalitet, effektivitet eller ändamålsenlighet. |
Jämlikhet | Jämlikhet är att alla ska ha samma möjligheter och levnadsvillkor oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, var du är född, sexualitet, religion med mera. |
Jämställdhet | Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. |
Kategoriboende | Kategoribostäder kallas bostäder som byggst eller öronmärkts för en grupp - eller kategorier av människor, utifrån ålder eller andra särskilda behov. |
Klimatpåverkan | Den påverkan mänsklig aktivitet eller naturliga fenomen har på klimatet. |
Klimatanpassning | Klimatanpassning är åtgärder som syftar till att skydda samhälle och miljö från de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra för mark, vatten och bebyggelse. |
Kommersiell service | Handel med dagligvaror, sällanköpsvaror samt hushållsnära service som frisör, tandläkare med mera. |
Kulturmiljö | Genom människans avtryck och påverkan på landskapet med olika verksamheter och aktiviteter skapas vår gemensamma kulturmiljö. En kulturmiljö kan omfatta allt från en enskild byggnad eller lämning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. En kulturmiljö omfattar inte bara det vi kan se utan även sådant som ortsnamn eller sägner som är knutna till en viss plats eller område. |
Landsbygdsutveckling | Utveckling som syftar till att stärka landsbygdens livskraft genom att främja boende, företagande, service och tillgång till natur- och kulturmiljö, för att skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer utanför tätorterna. |
LIS | Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. |
Mark- och vattenanvändningskarta | Alla översiktsplaner har en mark- och vattenanvändningskarta. Översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta (plankarta) visar hur kommunens mark- och vattenresurser ska användas i ett långsiktigt perspektiv. |
Mellankommunala intressen | Mellankommunala intressen är frågor som berör flera kommuner samtidigt och kräver samarbete mellan dem, till exempel kollektivtrafik, materialförsörjning, vattenförsörjning och regionöverskridande infrastruktur. |
Miljökvalitetsnormer (MKN) | Juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken för att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås till en viss tidpunkt. Det finns normer för bland annat buller-, luft- och vattenkvalitet. |
Mångfunktionell bebyggelse | Mångfunktionell bebyggelse definieras bland annat av områden med tätortsmässig karaktär och blandade funktioner. Bebyggelsen kan användas för bostäder, kontor, handel eller annan verksamhet som är förenlig med bostäder. Trafikoch parkeringsytor, parker, fritidsanläggningar, skolor och förskolor samt bibliotek kan ingå. |
Mötesplats | Mötesplatser är ställen där människor möts och interagerar i någon form, till exempel parker, torg, lekplatser, idrottsplatser, privata gallerior eller hundrastgårdar. Mötesplatser kan vara kommersiella eller ickekommersiella. |
Natura 2000 | Nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000, vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. |
Naturreservat | Ett mark- eller vattenområde kan förklaras som naturreservat för att bevara naturvärden och ge möjlighet för besökare att uppleva områdena. Ett naturreservat kan bildas av antingen kommun eller länsstyrelse. |
Nobelbanan | Ny snabb järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo med stopp och nytt stationshus i Karlskoga. |
Nollalternativ | Ett nollalternativ är enligt miljöbalken ett sätt att beskriva konsekvenserna av att planförslaget inte genomförs. |
Offentlig service | Service som ges eller regleras av samhället som förskola, skola, äldreomsorg och sjukvård. |
Riksintressen | Riksintressen är allmänna intressen av nationell betydelse och definieras enligt 3 kapitel och 4 kapitel miljöbalken. |
Sammanhängande bostadsbebyggelse | Utgörs av bebyggelsegrupper inom och utanför tätorten. Områdena rymmer framför allt bostäder, men har även inslag av verksamheter och samhällsservice som är förenliga med bostäder. |
Samhällsservice | Olika typer av service som behövs för att klara vardagslivet, såsom skolor i bred bemärkelse, BVC, Arbetsförmedling, kommunalt servicecenter och apotek. Samhällsservice är ofta, men inte alltid, skattefinansierad. |
Segregation | Segregation betyder uppdelning och åtskiljande av olika grupper i samhället. Ofta beskrivs segregation genom åtskillnad mellan resursstarka och resurssvaga grupper. |
Social hållbarhet | Den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Det handlar om social sammanhållning, delaktighet, jämlik hälsa, jämställdhet, sysselsättning och lärande, barns och ungdomars utveckling, en levande kultur samt trygghet med mera. |
Strandskydd | Strandskydd är ett regelverk som skyddar stränder längs havet, sjöar och vattendrag i hela Sverige för att bevara allmänhetens tillgång och skydda djur- och växtlivet. Skyddet innebär oftast ett generellt förbud mot att bygga inom 100 meter från strandkanten, men i vissa fall kan det vara utökat till 300 meter. |
Tekniska anläggningar | Avser anläggningar som försörjer kommunen med viktiga funktioner som energi och vatten. Även dagvattenhantering såsom större dagvattendammar ingår i denna användning. |
Tillgänglighet | Tillgänglighet innebär att samhället utformas så att så många som möjligt kan använda och ta del av det. Det handlar om att ge personer, oavsett funktionsnedsättning, lika villkor att delta genom att anpassa den fysiska miljön (som lokaler och transporter) och digitala tjänster (som webbplatser och appar). |
Transportsinfrastruktur | Transportinfrastruktur definieras som de system och anläggningar som är avgörande för driften av olika transportsätt, inklusive vägar, luftvägar, järnvägar, vatten och rörledningar. |
Utredningsområde | Gäller för områden där det kan finnas oklarheter och motstående intressen som behöver utredas mer grundläggande innan det går att avgöra om exploatering är möjlig. |
Utvecklingsinriktning | En utvecklingsinriktning är en övergripande viljeinriktning eller vägledning för hur ett område, en verksamhet. Det innebär prioriteringar mellan de viktigaste strategiska funktionerna och sambanden som påverkar kommunens långsiktiga utveckling och klimat. |
Översiktsplan (ÖP) | Kommuntäckande plan som anger hur kommunens mark- och vattenanvändning ska utvecklas på sikt. Översiktsplanen är vägledande men inte juridiskt bindande. |

