Till Karlskogas startsida

Systematiskt arbete för trygghet och säkerhet i Karlskogas skolor

Under året har samtliga skolformer i Karlskoga utbildats i PDV. På bilden: Marcus de Bruin, kommunpolis, tillsammans med Madeleine Wittgren, rektor på Skrantaskolan, innan ett utbildningstillfälle på skolan.

Under året har samtliga skolformer i Karlskoga utbildats i PDV. På bilden: Marcus de Bruin, kommunpolis, tillsammans med Madeleine Wittgren, rektor på Skrantaskolan, innan ett utbildningstillfälle på skolan.

I Karlskoga ska varje elev och medarbetare känna sig trygg i skolan – varje dag. För att bevara och ytterligare stärka den trygghet som redan finns bedriver skolförvaltningen ett långsiktigt och systematiskt arbete för att stärka tryggheten och säkerheten i alla skolmiljöer. Arbetet sker i nära samverkan med polis och kommunens säkerhetsavdelning och omfattar alla skolformer.

Utbildning i att hantera allvarliga våldssituationer

Under en ettårsperiod har samtliga grundskolor, Möckelngymnasiet, frivilliga skolformer och Vuxnas lärande genomgått utbildningar i pågående dödligt våld (PDV). Syftet är att öka beredskapen och handlingsförmågan vid allvarliga våldssituationer. Utbildningen har mottagits positivt och bidragit till ökad samsyn kring säkerhetsarbetet.

Skolorna visar stort engagemang i säkerhetsarbetet och vi i polisen ser positivt på att samverka för att förebygga och hantera hotfulla situationer. Utbildningen i PDV är ett viktigt steg för att skapa trygghet och beredskap, säger kommunpolis Marcus de Bruin.

Lars Weman, verksamhetschef för grundskolan, betonar att målet är att PDV-övningar ska bli en fortsatt självklar och återkommande del av skolans verksamhet.

Genom att regelbundet träna och höja vår beredskap skapar vi trygghet och stärker vår förmåga att agera snabbt och samlat om det otänkbara skulle inträffa. Det handlar om att vara förberedd, inte rädd, och att vi tillsammans tar ansvar för en säker skolmiljö, säger Lars Weman.

Nya lagkrav från 1 juli 2025

Den nya lagen som började gälla sommaren 2025 ställer högre krav på huvudmän och skolorna. Bland annat krävs beredskapsplaner för hantering av våld och hot, vilket inte är något nytt utan har återkommande funnits i förvaltningens krisplan. Den reviderade krisplanen följer Skolverkets modell med tre faser: före, under och efter.

Före handlar om att planera, skapa beredskap och träna på olika situationer. Under en kris omsätter vi det vi övat på i praktiken. Efteråt utvärderar vi, reflekterar och förbättrar vårt arbete. Syftet är att hela tiden utvecklas och bli bättre genom lärande och erfarenhet, säger Anna Magnusson Liiv, enhetschef på skolförvaltningen.

Skolan inte längre en allmän plats under skoltid

En annan förändring i lagen är att skolor inte längre räknas som allmän plats under skoltid. Det gäller alla skolbyggnader, idrottshallar och skolgårdar. Skolförvaltningen har påbörjat ett arbete med kommunens säkerhetsavdelning gällande planering och åtgärder.

Det är viktigt att komma ihåg att varje skola är unik – allt från lokaler och omgivning till elevernas behov och verksamhetens utformning skiljer sig åt. Därför kommer vi att arbeta med att anpassa åtgärder och insatser tillsammans med varje skola, så att det övergripande trygghetsarbetet verkligen möter de utmaningar och möjligheter som finns lokalt. Det handlar om att hitta rätt lösningar på rätt plats, i nära dialog med skolorna och med fokus på allas trygghet, säger Anita Kettunen, förvaltningschef.

Gemensamt helhetsgrepp

Inom skolförvaltningen pågår ett strategiskt arbete tillsammans med kommunens säkerhetsavdelning för att samordna trygghets- och säkerhetsfrågorna.

Sedan hösten 2024 pågår även ett arbete kring att strukturera och systematisera samverkan med socialtjänsten, kultur- och fritidsförvaltningen samt polisen. Arbetet går under namnet Ramverk för samverkan och syftet är att skapa hållbara strukturer och förvaltningsövergripande arbete med målet att minska risken att individer eller familjer faller mellan stolarna. Arbetet är en viktig del av Karlskogas förebyggande arbete.

Genom att arbeta tillsammans över förvaltningsgränserna kan vi snabbare fånga upp behov och sätta in rätt stöd där det behövs mest. Det är avgörande för att ingen ska hamna mellan stolarna och för att tryggheten ska öka i hela kommunen, säger Anna Berndt, verksamhetschef för frivilliga skolformer.