Stäng
Logotyp för Karlskoga kommun

Stöd och hjälp

Nätpolarna är ett projekt som är startat av stiftelsen Let’s Make Love Great Again, och är landets största konkreta insats för att motverka alla former av mobbning, psykisk ohälsa och utanförskap som sprids via nätet.

Den här artikeln är skriven av Nätpolarna, för att upplysa och utbilda mot ett tryggare nätklimat. På Nätpolarnas webbplats kan du läsa mer om projektet.

Nedan hittar du organisationer som du kan ta en direkt kontakt med genom en chatt eller ett telefonsamtal, om du till exempel blivit utsatt för brott eller känkning på nätet.

Stöd och hjälp för barn och unga

Bris

Bris, Barnens rätt i samhället, arbetar varje dag för ett bättre samhälle för barn. Hos Bris kan du som är upp till 18 år prata med en kurator, chatta och prata med andra unga i forum. Du kan också kolla in filmer, lyssna på poddar och läsa om viktiga ämnen. Bris har även öppet nattetid. Utöver stöd och hjälp till barn och unga erbjuder Bris stöd och råd till vuxna som har frågor eller som känner en oro för ett barn.

bris.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

BOUJT

Barn- och Ungdomsjour på Teckenspråk är en barn- och ungdomsjour som riktar sig till döva och hörselskadade barn och ungdomar i åldrarna 7–21. Här får du hjälp och stöd på svenskt teckenspråk efter skoltid. BOUJT erbjuder bland annat stödsamtal med döva och hörselskadade syssnare samt information om kroppen, tankar och känslor. Det finns även en frågelåda där du kan ställa frågor.

boujt.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Brottsofferjouren

En ideell organisation som arbetar för alla brottsoffers rättighet och finns till för dig som har varit med om ett brott, blivit vittne till ett brott eller känner någon som har blivit utsatt för ett brott. Brottsofferjouren erbjuder samtalsstöd och kan hjälpa dig vid polisanmälan, förhör och rättegång.

brottsofferjouren.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

ECPAT

ECPAT är en barnrättsorganisation som arbetar mot sexuell exploatering av barn. Här finns bland annat anmälningssidan ECPAT Hotline där man kan tipsa anonymt om misstänkt sexuell exploatering av barn. På Ditt ECPAT kan du som är under 18 år få stöd och kunskap om sexuella kränkningar, bilder, hot och övergrepp. Behöver du ta ned nakenbilder som spridits finns hjälp att få.

ecpat.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jourhavande Kompis

Stödchatt för dig upp till 25 år. Oavsett vem du är eller var du befinner dig så kan du chatta med oss. Hos oss är du anonym och de som svarar i chatten är också det. Vi är inga psykologer eller experter, bara andra unga människor som finns här för dig när du behöver det.

rkuf.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mind, självmordslinjen

En oberoende ideell förening som arbetar för psykisk hälsa. Vi är religiöst och partipolitiskt obundna. Mind erbjuder stöd och hjälp för dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. Vi finns här för att lyssna på dig och prata med dig där du befinner dig i livet. Vi vill ge dig stöd, hopp och motivation till att vilja leva och/eller söka hjälp.

mind.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Unizon

Riksförbund för över 130 idéburna kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna möter er unga med alla sorters funderingar. Ingen fråga är för liten eller för stor och den som hör av sig behöver inte säga vem hon är. De flesta kontakter sker via mejl och chatt och de kan röra kroppen, sex och relationer, men också missbruk, självmordstankar och våld i nära relationer. Den vanligaste anledningen att söka stöd är dock sexuella övergrepp och våldtäkt. Förövaren är oftast en jämnårig eller äldre kille, eller en styvpappa eller pappa. Jouren lyssnar, stöttar och peppar. De kan hjälpa till i kontakt med rättsväsendet och andra myndigheter.

unizonjourer.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Killar.se

Du bestämmer själv vad vi ska prata om! Det kan exempelvis vara något pirrigt, kul, jobbigt, trist, ångestladdat eller hemskt. Alla typer av funderingar, känslor och tankar är välkomna. Vi dömer ingen! Alla är välkomna att höra av sig! Men vi har lite extra fokus på alla som definierar sig som killar.

killar.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

RFSL Ungdom

RFSL Ungdom är ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. Organisationen arbetar för en värld där alla ska få vara sig själva på sina villkor och mot diskriminering, våld och negativ särbehandling. Här finns stöd och tips till unga hbtq-personer.

rfslungdom.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Utsatt för brott?

Juridikinstitutet

Institutet för Juridik och Internet är en juridisk expert- och informationsorganisation som hjälper personer som utsatts för kränkningar på nätet. Här kan du ställa frågor om näthat och brott och straff.

juridikinstitutet.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Polisen

Alla brott ska egentligen anmälas till polisen, men så är det inte alltid. Vissa brott anmäls oftare än andra. Brott mot barn anmäls för sällan och då får barnen vare sig hjälp eller rättslig upprättelse.

Vad händer efter polisanmälan? Jo, när en brottsanmälan har gjorts ska polisens förundersökningsledare eller åklagare bedöma vilka möjligheter som finns att utreda brottet. De beslutar därefter om en förundersökning, dvs polisens utredning som kallas så. Saknas det tillräckliga bevis kan en förundersökning läggas ned.

Om det inte är ett brott eller att en utredning läggs ned:
Ibland är barn med om jobbiga saker som inte är brott. Även om det som man har varit med om inte är ett brott har man alltid rätt att få hjälp. Då är det socialtjänsten eller kommunens övriga stödverksamheter som hjälper barnet. Att en utredning läggs ned betyder INTE att polisen och alla andra inte tror på dig, inte hör dig eller inte förstår dig. Det handlar om att det saknas tillräckliga bevis mot den som är misstänkt för brottet eller om det inte finns några spår att följa. Den som misstänks för brottet kanske är under 15 år och därmed inte straffmyndig vilket man blir först när man fyller 15 år. Begår man ett brott innan dess är det socialtjänsten i den kommun man bor i som beslutar om lämpliga åtgärder. Från det att man fyller 15 år till det att man fyller 21 år får man ett lindrigare straff än vuxna. Ju äldre man blir desto mer liknar straffen de som vuxna får.

Det finns andra skäl till att en förundersökning läggs ned och i de fall det bedöms att det inte finns några möjligheter att utreda brottet ska den som anmält brottet få veta det. Läs mer om det hos polisen.se

Målsägandebiträde

Målsägandebiträdets uppgift är att ta tillvara målsägandens intressen och vara till stöd under förundersökning och rättegång samt att eventuellt hjälpa till att begära ersättning/skadestånd. Målsägandebiträde utses av domstol vid vissa grövre brott, t.ex. vålds- och sexualbrott, eller om det av någon annan anledning finns ett särskilt behov av biträde.

Vem kan få Målsägandebiträde?
Lagen om målsägandebiträde reglerar i vilka fall du har rätt till ett målsägandebiträde. Det kan till exempel vara aktuellt om du har blivit utsatt för ett sexualbrott eller om du är närstående till den tilltalade. Ibland kan du också ha rätt till ett målsägandebiträde i andra fall, till exempel om du är väldigt gammal eller ung eller har andra behov av hjälp och stöd under rättegången. Det är domstolen som gör denna bedömning.

Under förhöret får man berätta vad man har varit med om
Under förundersökningen får man berätta för polisen om det som man har varit med om. Detta kallas för förhör. Det finns poliser som är extra bra på att prata med barn om jobbiga saker. Under förhöret får man många frågor och ibland kan det kännas svårt att berätta om allt. Det är bra att berätta så mycket som man kan av det som har hänt så att polisen kan hjälpa och inte missar något viktigt.

Barn kan få hjälp även om det inte blir någon rättegång
När förundersökningen är klar bestämmer åklagaren – åklagare utreder brott, väcker åtal och deltar i rättegångar – om det ska bli en rättegång. Om det inte finns tillräckligt med bevis blir det ingen rättegång. Det betyder inte att det som har hänt är okej. Även om det inte blir någon rättegång har barn rätt att få hjälp av socialtjänsten.

Vad är anmälningsplikt?

Anmälningsplikt gäller alla vuxna som jobbar med barn. Det innebär att om en vuxen misstänker eller vet att du far illa måste hen ta kontakt med socialtjänsten eller dina vårdnadshavare, alltså dina föräldrar eller andra vuxna som ansvarar för dig. Anmälningsplikten finns till för din skull. Så om din situation kan bli värre av att dina vårdnadshavare får veta behöver de inte kontaktas.

Anmälningsplikt gäller inte bara i skolan, utan också för de som jobbar på till exempel Bris eller ungdomsmottagningen. Du kan alltid fråga kuratorn eller den du pratar med hur tystnadsplikten fungerar.

Skolan har också utredningsplikt och handlingsplikt. Den innebär att om en rektor får veta att en elev upplever sig utsatt (även på nätet) måste skolan ta reda på vad som hänt, se till att kränkningarna upphör och inte riskerar hända igen.

Vad är tystnadsplikt?

Skolsköterskan, skolläkaren, kurator, psykolog och Bris-personal har sträng tystnadsplikt och får inte berätta för någon om sånt som du berättar för dem.

Lärare och rektorer har också tystnadsplikt men den är svagare. De får prata med annan personal på samma skola om sånt som rör din skolgång.

Det är olagligt att bryta sin tystnadsplikt. Den som gör det kan dömas för brott mot tystnadsplikt.
Präster har absolut tystnadsplikt. Det är den strängaste formen av tystnadsplikt och innebär att en präst aldrig någonsin får berätta vidare om sånt som sagts i enskilt samtal, inte ens om någon säger att de begått eller utsatts för ett allvarligt brott. Prästerna har alltså ingen anmälningsplikt i sin yrkesroll.

Stöd och hjälp för vuxna

Att söka hjälp är oftast ett stort steg att ta. Både för den utsatte och de berörda runt omkring. Nedan berättar vi om olika organisationer och myndigheter där hjälpen finns.

Här kan du även finna några konkreta tips på hur du kan föra en dialog med en utsatt person.

Socialtjänsten

Socialtjänsten finns i alla kommuner i Sverige och ska se till att barn och unga får det stöd och skydd som de har rätt till. Om ett barn inte mår bra hemma, är otrygg eller känner att det inte finns någon vuxen som tar sitt ansvar som vuxen, kan och ska socialtjänsten hjälpa dig oavsett vad det är som hänt.

De som jobbar på kommunens socialtjänst försöker på olika sätt hjälpa barn och unga som inte mår bra för att de ska få det bättre.

umo.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
jagvillveta.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

BUP

Erbjuder psykiatriskt stöd, utredning och behandling för dig som är yngre än 18 år. Det finns olika anledningar till att barn har kontakt med BUP. Det kan till exempel vara om man mår psykiskt dåligt efter att ha varit med om ett brott eller mår dåligt av andra anledningar. På BUP jobbar personer som är vana att prata med barn som inte mår bra. Oftast är de psykologer, kuratorer eller läkare: psykiatriker.

bup.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Polisen

Du behöver aldrig veta vilket brott du varit med om eller vem som begått brottet för att kontakta polisen och berätta om det som hänt. Anmäl om någon har gjort dig illa, skadat dig fysiskt eller psykiskt: det du tror eller vet är brottsligt. Det bästa är att anmäla för att personen som begått brott ska sluta och förhoppningsvis bli dömd.

Oftast är det någon vuxen som ringer 114 14 till polisen eller anmäler till polisen.se om/när ett barn är med om ett brott. Barn kan också själva anmäla.

polisen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad gör jag som vuxen och hur hanterar jag mitt barns nätvanor? Nedan hittar du några tips till dig som ska prata med barn eller unga om internet.

  • Ta reda på vilka appar barnet använder och lär känna dem själv, helst tillsammans med barnet.
  • Fråga inte bara hur barnet har det i skolan eller på träningen, utan också hur det är på internet.
  • Prata med barnet om att aldrig skicka nakenbilder till någon. Inte ens någon som hen litar på. Man vet aldrig vad som händer med bilderna i framtiden.
  • Berätta för barnet att någon som ber en minderårig om nakenbilder begår ett brott. Det kan göra det lättare för barnet att säga nej.
  • Om barnet har varit med om något, visa att du som vuxen bryr dig och inte kommer straffa barnet genom att förbjuda barnet att använda internet eller liknande.
  • Kom ihåg att vara tydlig med att det aldrig är den utsattes fel. Ansvaret ligger alltid på den som begår brottet.
  • Det är också viktigt att komma ihåg är att ens barn eller ungdom dels kan vara utsatt men också en gärningsperson eller möjliggörare.

BRIS

Här kan du få stöd och prata om vad som helst. Du kan ringa 116 111,
mejla eller chatta.

bris.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Brottsofferjouren

Brottsoffermyndigheten arbetar för att göra det bättre för barn och unga som varit med om brott.

brottsofferjouren.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Friends

Friends är en barnrättsorganisation som arbetar mot mobbning. På Friends webbplats finns fakta och information samt olika råd, tips och verktyg som förhoppningsvis kan guida och stödja dig i din roll som vårdnadshavare.

friends.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Näthatshjälpen

På Näthatshjälpen hittar du flera guider om anmälan och information om näthat.

nathatshjalpen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Surfa Lungt

Surfalugnt.se Surfa Lugnt är en organisation med syfte att sprida kunskap om nätets möjligheter och risker, med fokus på barns och ungas säkerhet. Här kan du ställa frågor om nätet till en expertpanel, hitta fakta och lektionsmaterial.

surfalungt.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För en dialog med de unga

Den viktigaste kunskapen om de ungas vanor på internet får du genom att prata med ditt barn. Öppna för dialog och diskutera olika strategier till hur hen kan agera. Nedan hittar du några ämnen som du kan använda dig av när du pratar med ditt barn.

Var alltid kritisk
Fundera på vad du läser, ser och hör på nätet.

Ljug inte
Använd ditt riktiga namn när du postar eller kommenterar.

Såra ingen
Tänk efter innan du skriver eller delar innehåll som handlar om andra än dig själv.

Säg till
Anmäl det som inte känns okej till hemsidan du ser det på, oavsett om det handlar om dig eller andra.


Tips för de minsta barnen
Flera vuxna anser att teven kanske inte är den bästa barnvakten. På samma sätt kan man tänka gällande surfplattan och mobilen. Vi låter inte våra barn gå omkring ensamma i en storstad, likväl ska vi inte släppa ut dem ensamma på nätet.

Kring 4–5-årsåldern kan vi börja tala med våra barn om att det finns risker på nätet – där finns det personer som kan luras och låtsas vara någon annan. Personer vill och kan göra ”dumma saker”. Dock är det viktigt att inte skrämma barnen. En rädsla skapar nyfikenhet.

Ibland kan det vara lätt att man laddar orden med sina egna rädslor – därför är det viktigt att vara saklig när man pratar med sina barn om svåra och farliga saker.

Barn i förskoleåldern hjälper vi allra bäst genom att tillsammans skapa en gemensam relation till nätet. Det ger oss möjlighet att guida barnen rätt och förebygga att de råkar illa ut senare i livet.

Här följer några tips och råd för de minstas nätvanor:

  • Försök att inte använda teven, surfplattan eller mobilen som en barnvakt, utan utforska enheterna tillsammans ihop med barnet.
  • Var med och välj bland appar, spel och filmer.
  • Uppmuntra barnet när det inkluderar dig i sina nätvanor.
  • Berätta om riskerna som finns på nätet utan att skrämmas. Rädsla kan också skapa nyfikenhet.

Hjälpte informationen på denna sida dig?