Stäng
Logotyp för Karlskoga kommun

För vuxna på nätet

Nätpolarna är ett projekt som är startat av stiftelsen Let’s Make Love Great Again, och är landets största konkreta insats för att motverka alla former av mobbning, psykisk ohälsa och utanförskap som sprids via nätet.

Den här artikeln är skriven av Nätpolarna för vuxna, för att upplysa och utbilda mot ett tryggare nätklimat. På Nätpolarnas webbplats kan du läsa mer om projektet.

Vad är näthat?

Näthat är ett ord som används för att beskriva när en person beter sig illa och medvetet är elak mot någon annan på nätet. Det kan vara allt ifrån en taskig kommentar på någons bild till privata meddelanden med rena hot.

Att medvetet såra någon är aldrig en bra sak att göra, men det behöver inte betyda att det är olagligt. Det är dock viktigt att vara medveten om att näthat faktiskt kan vara brottsligt och därmed också straffbart.

Vem och varför?

Redan i lågstadiet har man identifierat att näthat förekommer och många barn i denna ålder är väl bekanta med uttrycket. Det pratas ofta bland barn och ungdomar om “haters” (hatare) som letar efter fel hos andra och skriver elaka saker på nätet. Näthat är alltså något som numera förekommer från väldigt unga år. Man ska dock alltid komma ihåg att det inte är nätet i sig som hatar, utan det är faktiskt personer som sitter någonstans och skriver.

Vilka är då dessa människor som sprider elakheter och lögner i kommentarsfälten på sociala medier, i chatrum och på andra plattformar? Det finns tyvärr inget enkelt svar på den frågan, men något som tycks vara gemensamt för de som sprider hat är att det är personer som väldigt ofta mår dåligt på ett eller annat sätt. Det kan vara personer som själva är mobbade, som känner avundsjuka gentemot andra, som känner sig hotade av någon annans popularitet, vill ha uppmärksamhet eller helt enkelt är uttråkade och söker kickar.

Det allra viktigaste att komma ihåg både för barn och vuxna är att det aldrig är den som utsätts för näthat som gjort något fel. Det är alltid avsändarens ansvar att uttrycka sig på ett sätt som inte kan uppfattas som kränkande eller taskigt av den som läser. Det är extra noga just hur man uttrycker sig på nätet, då en del uttryck som kanske uppfattas som “coola” eller som “skämt” i verkligheten kan tolkas helt annorlunda när någon läser dem i text. Tänk därför alltid efter en extra gång innan du skriver en kommentar, om du är det minsta osäker på hur den kan uppfattas av andra som läser.

Vad händer på nätet?

Att hänga på nätet kan vara både roligt och utvecklande på många sätt. Människor kan med hjälp av nätet hålla kontakten med vänner som bor på andra sidan jorden, spela roliga spel tillsammans och lära sig en massa nya spännande saker. Det händer till och med att människor träffas på nätet och blir kompisar för livet – kanske till och med förälskade i varandra!

Nätet kan alltså vara en fantastisk plats för alla att vistas på, men oavsett din ålder är det mycket viktigt att du känner till spelreglerna och är medveten om att det också finns risker med att hänga på nätet. Här på vår sida försöker vi hjälpa dig att på bästa sätt förstå hur du ska kunna spela, chatta och ha kul med dina kompisar utan att hamna i en riskfylld situation. Följer du de tips och råd vi satt ihop här på sidan så hoppas vi att du i god tid kan undvika att bli utsatt för näthat, troll eller något annat otrevligt.

Desto mer påläst och kunnig du är om nackdelarna med nätet desto lättare blir det att njuta av alla de härliga fördelarna som faktiskt är klart fler! Tillåt dig att ha kul, men var rädd om dig!

Källkritik

På nätet kan det ibland vara mycket svårt att veta vad som faktiskt är sant och vad som är påhittat. Det finns gott om sidor som ser proffsiga och trovärdiga ut, men trots detta sprider de lögner eller falsk information (även kallat fake news). Du måste därför alltid göra ditt yttersta för att ta reda på om det du läser verkligen är sant innan du kommenterar en nyhetsartikel, delar ett blogginlägg eller på annat sätt uttrycker dina åsikter i det offentliga. Ett gammalt talesätt som känns minst lika aktuellt idag är: “Om det låter för bra för att vara sant så är det troligen inte sant!”

Viktigt här att tänka på är att även en del vuxna med hög utbildning kan ha svårt att se vad som är sant eller falskt på nätet, så det är inte bara barn och ungdomar som måste lära sig källkritik – det gäller även alla vuxna.

Hur blir man då källkritisk? En bra start är att alltid ta reda på vem som står bakom artikeln eller blogginlägget du läser. Är det en kompis eller någon du följer i sociala medier som uttrycker en stark åsikt utan att berätta var informationen kommer ifrån kan du alltid fråga “Har du en källa på det?” i kommentarsfältet. Om de inte kan ge ett bra svar så är risken att det som skrivits inte är sant.

Ett konkret exempel är om någon skriver “Nästa år ska alla Volvo-bilar utrustas med propeller där bak!” Det låter ju inte särskilt troligt och du skulle förmodligen tro att personen som skrivit detta har hittat på. Skulle det däremot stå “Jag läste på Volvos hemsida att nästa år ska alla Volvo-bilar utrustas med propeller där bak!” då har personen som skrivit angivit Volvos hemsida som källa för informationen och du kan enkelt gå in på hemsidan själv och se om personen talar sanning eller inte.

Ibland kan det dock vara lurigare om personen faktiskt anger en källa, men du misstänker att källan är en sida som sprider falsk information. Då gäller det att leka lite detektiv och hitta andra källor som motbevisar den falska informationen. Detta är verkligen inte särskilt lätt alla gånger, men att träna på källkritik och bli duktig på detta är faktiskt både roligt och lärorikt. Försök att se dig själv som nätets hemliga detektiv som avslöjar en massa bluff och båg, det behövs nämligen många skickliga källkritiker där ute!

Nättroll

När någon på nätet försöker provocera dig att reagera kraftigt kallas det att personen i fråga trollar dig. Det kan vara genom att skriva något taskigt eller dumt på sociala medier, eller kommentera elakt på någons bild eller post – allt med syftet att få andra att börja diskutera eller tjafsa. Det behöver inte enbart vara för att skapa hat, men det är ofta så denna metod används. Målet är oavsett att skapa uppståndelse och få andra att reagera. Ett så kallat troll eller nättroll har som sitt mål och syfte att få dig upprörd och ur balans.

Typiska troll använder ofta provocerande ord, är konfliktsökande, är ofta anonyma eller har falsk identitet, försöker medvetet leda in konversationen på känsliga ämnen, använder gärna egna “bevis” (”Jag har minsann själv varit med om detta…”) för att få andra ur balans, om ingen svarar kommenterar de gärna sina egna inlägg och gör ibland inlägg från flera olika profiler som ofta är fejkade.

Trollfabriker

Det händer tyvärr ganska ofta idag att nättroll och bloggare som sprider propaganda eller falsk information går samman för att hjälpas åt på nätet. När denna typ av människor organiserar sig med ett gemensamt syfte kallas det för en trollfabrik. Ofta används botar (en slags internetrobotar) för att skapa massor av fejkade konton som sedan sprider och delar information med målet att skapa förvirring eller skrämmas. Det är heller inte ovanligt att privata mailadresser sprids bland trollfabrikerna vilket gör att de kan skicka ut organiserade massmail. Din privata inkorg kan på så sätt bli överfylld av hatiska mail.

Upplever du denna typ av obehagliga aktioner ska du alltid spara mailen som bevismaterial. Även i dessa fall är det viktigt att polisanmälan görs, då det kan röra sig om exempelvis olaga hot eller kränkning.

Nätfiske

Det man kallar nätfiske (efter engelskans phishing) är ett samlingsnamn för spam, social manipulation eller försök att lura till sig andras lösenord, inloggningsuppgifter, kreditkortsnummer eller annan privat och känslig information. Det görs med hjälp av falska mail eller webbsidor. Ofta är dessa väldigt välgjorda vilket gör att du luras att öppna, klicka eller på annat sätt följa deras instruktioner och på så sätt lämna ifrån dig dina uppgifter. Bara genom att klicka på denna typ av länkar kan göra att du utsätts för olika sorters intrång i din dator. Även nätfiske är en form av bedrägeri som kan behöva polisanmälas.

Skvallerkonton

På senare tid har det blivit allt vanligare att anonyma skvallerkonton och skvallerbloggar sprider falska rykten och rent förtal om influencers och andra kändisar, men också om helt vanliga barn och ungdomar. I en del städer förekommer det exempelvis att flera skolor har elever som driver anonyma skvallerkonton eller skvallerbloggar där andra elever pekas ut som horor, psykiskt sjuka eller andra extremt kränkande lögner. Detta är ett allvarligt problem eftersom de personer som hängs ut med namn och bild på dessa sidor naturligtvis mår mycket dåligt.

Det kan dessvärre vara svårt att bevisa exakt vem som är skyldig till spridningen om det kommer från en anonym sida. Om detta fenomen är något som upptäcks bland elever eller skolans personal så måste det genast tas upp och motverkas på alla sätt. Även om de som hittar på och skriver denna typ av påhopp och lögner på nätet kanske anser att det “är på skämt” eller “på skoj” är det fortfarande brottsligt att medvetet sprida falska uppgifter om andra personer.

Gaming & spel

Det är väldigt vanligt att barn spelar spel som egentligen är barnförbjudna. Ett av de vanligaste exemplen är GTA, som innehåller scener och ett språk som verkligen inte är barnvänligt. Det finns många andra exempel som är lika illa eller värre och många barn upplever ett grupptryck att delta i dessa spel. Tänk på att det alltid finns en anledning till att saker har åldergränser och även om det kan vara svårt att säga nej så är det viktigt att försöka stå emot grupptrycket. Spel med aggressivt våld och fult språk är inte hälsosamt att delta i och många har upplevt mardrömmar och obehag efter att ha deltagit i denna typ av spel.

Det allra största problemet är dock när barn och ungdomar spelar online och chattar med andra medan de spelar. Där finns det massor av risker att se upp för, då just spelchattar är en av de vanligaste platserna där vuxna utger sig för att vara barn. Detta är ett allvarligt brott som kallas gromning (efter engelskans grooming). Det gäller verkligen att vara oerhört uppmärksam och försiktig när man chattar med främlingar.

Härskartekniker

Härskartekniker förekommer både i verkliga livet och på nätet och kan vara riktade mot en särskild grupp eller en enskild person. Härskartekniker förekommer helt enkelt i alla sorters sociala sammanhang och handlar om att förtrycka eller förminska en person eller en grupp. Detta sker för att någon eller några är fast beslutna om att behålla sin nuvarande status, tysta ner andra eller slippa ifrågasättas.

Det finns en del typiska exempel på när härskartekniker används:
– När du blir påhoppad i ett kommentarsfält för att du har skrivit något, men istället för att det handlar om vad du faktiskt skrev så handlar det om dig, ditt privatliv eller ditt utseende.

– När saker bestäms utan att du fått säga din åsikt. Det kan ske när personer kommunicerar via nätet men “glömmer” (aktivt väljer) att inte bjuda in alla i tråden eller diskussionen.

– När personer ger sig själv företräde och uttalar sig om saker de egentligen inte har kunskap om eller erfarenhet av, utan att faktiskt lyssna på människorna de pratar om.

– När personer använder så kallad gaslighting vilket innebär att någon med makt eller privilegier ifrågasätter en annan människas upplevelse till den milda grad att personen till slut tvivlar på om upplevelsen verkligen stämmer.

Om du upplever att du blir utsatt för härskartekniker finns det idag gott om organisationer på nätet som jobbar för att motverka detta. Ett effektivt sätt att bemöta problemet är att söka stöd i någon av dessa grupper och gå ihop med andra som upplevt liknande saker. Tillsammans kan ni bemöta personerna som förminskar och kränker så att de förstår att det faktiskt är fler som delar din upplevelse.

Barn och nätet

Idag är nätet en del av barn och ungas vardag. För barn och unga är internet den nya lekplatsen där man umgås, träffar nya kompisar och lär sig nya saker.

Nätet har gett barn och unga en större tillgång till världen, och världen har därför fått en större tillgång till våra barn. Det är viktigt att finnas och engagera sig så snart barnet fått upp ögonen för spel, filmer och annat kul som finns i mobilen, surfplattan eller datorn – vilket för många barn redan sker vid två års ålder.

I alla tider har det alltid förekommit mobbing eller kränkningar i skolan. Skillnaden i dag är att det inte finns någon fredad zon. Idag hjälper det inte att bara gå hem från skolan – utan kränkningarna följer med den unga hem, via mobilen i fickan.

Hat och kränkningar förekommer både i onlinespel och i kommentarsfält till youtubefilmer, bloggar och sociala medier som Tik Tok, Instagram och Snapchat. Oavsett vilken arena så är hat och kränkningar något som unga måste förhålla sig.

Som vuxen är det superviktigt att hänga med i de ungas liv på nätet – även om det stundtals ibland känns hopplöst. Om vi lär oss och sätter oss in i de ungas vardag på nätet har vi goda möjligheter att stötta och vägleda, och på så sätt också förebygga att de råkar illa ut.

  • 35 procent av grundskoleeleverna har blivit utsatta för nätkränkningar det senaste året.
  • 68 procent av dem känner någon som blivit utsatt för nätmobbning.
  • 21 procent har kontaktats på nätet av någon okänd som de tror haft falsk identitet.
  • 36 procent av tjejerna har blivit utsatta för sexuella trakasserier på nätet året som gick.
  • 70 procent av eleverna har föräldrar som ofta eller ibland är oroliga för vad deras barn kan drabbas av på nätet.

(Siffrorna är regionalt nedbrutna från nationella undersökningar om näthatets utbredning. Antalet elever gäller läsåret 2018/2019, Skolverkets siffror för oktober 2018)

Sociala plattformar

Sociala medier eller sociala nätverk är ett samlingsnamn för flera olika tjänster och plattformar på internet. Det rör sig om mobilappar och webbplatser med fokus att dela bilder eller länkar, skapa inlägg, videoklipp och mycket mer. Den gemensamma nämnaren är att användarna av tjänsten i någon mån är med och skapar innehållet, och tar del av varandras innehåll.

Hela 9 av 10 12-15-åringar använder sociala medier. 3 av 4 gör det dagligen.

Bland 12–15-åringar är Snapchat det sociala media som används mest (86 %). Därefter följer Instagram (75 %) och Tiktok (71 %). Facebook med 34 % kommer på fjärde plats.

Var femte 12–15-åring är också på Twitch och Pinterest.

Ser vi till dagligt användande befinner sig nästan 3 av 4 på Snapchat varje dag och runt hälften på Instagram och Tiktok på daglig basis. Facebook besöker bara 4 procent varje dag och endast 13 procent är där på veckobasis.

Det är fler tjejer (82 %) än killar (61 %) bland 12–15-åringar på Tiktok. På Twitch är det nästan inga tjejer (3 %) utan mest killar (36 %) i denna ålder.

Vilka sociala plattformar finns det idag och vilka sociala medier använder barn och unga? Nedan berättar vi om de vanligaste plattformarna där våra barn och unga hänger som mest!

Källa: Barnen och internet 2019, Internetstiftelsen

YouTube
YouTube är en videodelningstjänst som ägs av Google. I dag räknas YouTube som världens största videosajt (med över en miljard användare) där barn, unga och vuxna tittar och skapar sina egna videoklipp.

Det är gratis att titta på YouTube men ofta visas det reklam före och ibland under filmerna. Filmerna på Youtube är till största delen amatörproducerade men det finns även filmmaterial som skapats av professionella producenter och olika typer av företag.

Vem som helst kan skapa ett konto (användare) och börja ladda upp filmer som är maximalt 15 minuter (det går även att ladda upp längre filmer om man först verifierar sitt konto)

YouTubekändisar så kallade YouTubers är användare som i de flesta fall livnär sig på sina klipp via sin YouTubekanal. Den vanligast inkomstkällan är genom olika samarbeten med företag som i sin tur vill förmedla ett budskap eller produkt.

En stor del av publiken består av den yngre generationen och är en av de mest populära internettjänsterna bland svenska ungdomar.

2019 lanserade Google YouTube Kids – ett barnanpassat YouTube där det används en blandning av filter, feedback från användare och mänskliga granskare för att videorna på YouTube Kids ska vara familjevänliga. Tyvärr är inget system perfekt, och det kan hända att olämpliga videor slinker igenom.

På YouTube Kids kan man som vuxen bland annat:
- Bestämma vad dina barn kan titta på
- Blockera videos
- Ha koll på visningshistoriken
- Aktivera samt avaktivera sökfunktionen
- Ställ in en timer under den tiden som barnet använder videotjänsten
- Rapportera videor som inte hör hemma hos videotjänsten

Barn under 13 år kan använda YouTube Kids-appen. Däremot kan de inte använda andra YouTube-appar, webbplatser eller funktioner förrän de fyller 13. YouTubes appar, produkter och funktioner är inte utformade för barn, förutom YouTube Kids.

Snapchat
Snapchat är en mobilapp som grundades 2011 och är ett socialt nätverk för att skicka kortare videoklipp eller bilder, så kallade snaps. Snapsen syns enbart i 1–10 sekunder innan de försvinner. Väljer användaren att lägga upp sin bild eller video i storyn så visas den händelsen istället under 24 timmar innan de försvinner igen.

Det finns flera funktioner och effekter i Snapchat. Man kan bland annat chatta utan att skicka bilder till varandra, använda sig av videochatten, Snapkartan eller spela spel.

Snapkartan låter dig se var dina vänner är, vad som pågår runt dem, och till och med se vad som händer runtom i världen. Din position kommer inte att synas på Snapkartan om man inte själv väljer att dela den med sina vänner när man installerar Snapkartan.

I Snapchat finns det även flera effekter som man kan applicera på sin bild eller video. Avsändaren kan till exempel skriva text direkt på bilden, välja bland komiska filter eller snabbspola videos.

När man tar bort en vän från sin vänlista kommer hen inte att kunna se några av ens privata Stories eller amuletter (minnen som firar er vänskap) men hen kommer fortfarande att kunna se allt innehåll man har angett som offentligt. Beroende på ens sekretessinställningar kan hen även fortfarande kunna Chatta eller skicka Snappar till dig.

Mottagaren av en snap kan ta en skärmdump av bilden som skickas till denna och på så sätt spara bilden. Den som skickat bilden får då en notis om detta.

Enligt användarvillkoren måste den som skapar en egen profil vara minst 13 år.

Instagram
Instagram lanserades 2010 och är en gratis mobilapp för foto- och videodelning samt socialt nätverkande. Under inläggsbilderna kan användaren lägga till bildtexter som även kan innehålla hashtags och geotaggar. Varje inlägg visas på din egen och hos din följares Instagram-flöde. Inläggen kan också ses av allmänheten när de taggas med hashtags eller geotaggar. Man kan välja att göra sin användare (profil) privat så att bara ens egna följare kan se dina inlägg.

Liksom andra plattformar så kan Instagram-användare gilla, kommentera, bokmärka andras inlägg och skicka privata meddelanden till sina vänner. Inläggen på Instagram kan även delas på en eller flera andra sociala plattformar såsom Twitter, Facebook och Tumblr.

En händelse, eller story, är en annan funktion i Instagram där man kan lägga upp bilder eller videoklipp som försvinner efter 24 timmar. Ungefär samma typ av funktion som i Snapchat.

IGTV är integrerad funktion hos Instagram som möjliggör att ladda upp längre videoklipp till skillnad från videoklippen som du väljer att ladda upp i ditt Instagram-flöde.

I en undersökning från Internetstiftelsen visade att år 2019 var Instagram, efter Facebook, den mest sociala plattform som svenska internetanvändare använde sig av.

Det är framförallt ungdomar som idag använder sig utav Instagram och användandet sjunker med stigande ålder.

Åldersgränsen för att skapa ett konto på Instagram är 13 år.

TikTok
TikTok är en mobilapp där man skapar videoklipp, skriver meddelanden och där man kan livesända direkt. Man kan även dela videoklipp bland vänner och övriga användare samt söka efter andras videoklipp.

Oftast läppsynkar/mimar man och dansar till musik, men det går också att göra mycket annat – till exempel skapa komiska videosnuttar. Appen erbjuder också ett stort utbud av effekter såsom t.ex. animationer, emojis och färgeffekter.

En video kan max vara 15 sekunder lång. Man kan välja att spela in videon först och i efterhand lägga in passande musik (som man själv spelat in eller från kända musiker) eller tvärtom.

Alla videos som man spelar in på TikTok kan man välja att spara som privat. Man behöver alltså inte publicera allting som man spelar in.

Appen är populär bland yngre barn (9–12 år) och har åldersgränsen 13 år.

Bra att veta:
Videos granskas inte innan de läggs upp på TikTok och det sker inte heller någon granskning av kommentarer. Det finns dock möjlighet att anmäla videos som man anser olämpliga och rapportera användare som beter sig illa.

Twitch
Twitch är en videotjänst som främst används för att livesända datorspel och chatta. Twitch ägs idag av Amazon och grundades 2011.

Förutom spel finns även en speciell IRL-kategori där medlemmar streamar allt från musik till vardagliga vloggar. Twitch har kommit att bli en samlingsplats för videogamers där användarna bland annat kan skapa sin egen kanal och lägga ut filmer på när de spelar och livekommenterar.

Användarna kan även chatta med tittarna. Twitch erbjuder även sändningar från många e-sporttävlingar.

Twitch-tjänsterna får inte användas av personer yngre än 13 år.

Facebook
Facebook grundades 2004 och har idag globalt 1,88 miljarder dagliga aktiva användare. (siffror från 2021). Används både på datorn, paddan och i mobilen.

Enligt användarvillkoren måste den som skapar en egen profil vara minst 13 år.

Vad gör man på Facebook egentligen?

- Bygger relationer med nya och gamla vänner.
- Skickar meddelanden privat eller i grupp i messengerappen.
- Kollar flödet av andras uppdateringar.
- Läser nyheter från olika publicister.
- Följer kändisar och populära företag.
- Delar andras inlägg och länkar.
- Lägger upp egna bilder/filmer.

Twitter
Twitter är ett socialt nätverk där man kan göra korta inlägg. Det grundades 2006 och har idag globalt 192 miljoner dagliga användare.

Twitter används både på datorn, paddan och i mobilen. Alla konton är offentliga.
Enligt användarvillkoren måste den som skapar en egen profil vara minst 13 år.

En ”tweet” är ett inlägg på twitter.
En hashtag, #, används bland annat på Twitter för att kategorisera inlägg.

Vad gör man på Twitter egentligen?

- Skriver egna tweets med eller utan bild/film/länk.
- Följer kändisar, politiker, populära företag, publicister.
- Klickar på länkar till nyheter, filmer, mm.
- Kommenterar, gillar och delar andras inlägg.

Prata med ditt barn

Nedan följer några bra frågor som berör en aktiv användare av sociala medier. Förbered dig själv och fråga gärna ditt barn:

Har du
… uppgett din riktiga ålder i din profil?

… ditt eget eller ett påhittat namn?

… olika sätt att bemöta hat och hot på nätet?

… råkat ut för mobbning, taskiga kommentarer?

… varit med om att dina bilder delats utan att du velat det?

… stött på ryktesspridning?

… stött på konspirationsteorier?

… koll på vad en trovärdig nyhetskälla är?

… råkat dela nyheter som sedan visat sig vara falska?

… koll på sekretessinställningarna? Bland annat på vem som kan se vad på din profil?

… koll på de lagar och användarvillkor som gäller för bilder, filmer och kommentarer?

… koll på vem som är avsändaren när du läser nyheter?

Brott på nätet

Vad klassas som ett brott?

När går näthat över gränsen och blir olagligt? Den typen av näthat som faktiskt är straffbart kan lite förenklat delas in i tre olika kategorier: förtal, kränkning och olaga hot.

Förtal

Att det är olagligt att dela nakenbilder eller filmer på någon annan förstår nog de flesta, men enbart genom att sprida falska rykten om någon annan kan du faktiskt vara skyldig till förtal. Förtal är ett brott och det är själva spridningen av ryktena, filmerna eller bilderna som är den brottsliga handlingen. Det är alltså inte brottsligt att hitta på en lögn om någon, men att sprida den vidare kan definitivt vara det.

Exempel på förtal kan vara att skriva på någons Instagram att personen haft sex med hur många som helst, att skriva på sin blogg att en person fuskar på alla prov i skolan eller hitta på att någon misshandlar sitt barn. Förtal kan straffas med böter.

Kränkning

Även om den som får en taskig kommentar blir ledsen så är det exempelvis inte olagligt att skriva att någon är dålig på fotboll, eller att någon har fula byxor. Däremot är det dumt och väldigt onödigt att skriva sådana kommentarer, så man bör alltid tänka efter en extra gång innan man skriver något negativt till en annan person på nätet.

Detta gäller även när man skriver eller kommenterar till exempelvis modeller, politiker, musiker eller skådespelare. Kända personer har samma känslor som du och kan också bli både sårade och ledsna av taskiga kommentarer.

En bra regel är att aldrig skriva något som du inte skulle våga säga till personen i verkligheten. En annan viktig sak att alltid tänka på är följande: Att flera gånger skriva elaka saker om samma person kan vara ett brott som kallas för kränkning. Det gäller särskilt om man kommenterar någons hudfärg, kön eller sexuella läggning. Kränkning kan straffas med böter.

Olaga hot

Den typen av näthat som för många kan upplevas som det värsta är att bli utsatt för olaga hot. Exempel på olaga hot som kan vara väldigt skrämmande för mottagaren är om du skriver hur du ska skada någon, förstöra någons ägodelar eller att du ska döda någon. Även de gånger som du själv kanske tycker att det du skriver är på skoj är det väldigt lätt att den som får kommentaren eller meddelandet missförstår dig. Det är alltså hur mottagaren uppfattar det som skrivits som är avgörande.

Tänk alltid därför på hur du själv skulle uppfatta din kommentar om någon skrivit likadant till dig. Att skrämmas kan alltså vara allvarligt brott som kallas för olaga hot. Olaga hot kan straffas med böter eller i allvarligaste fall fängelse.

Viktigt att tänka på

Det finns en sak som är väldigt lätt att glömma när det kommer till de brotten vi pratat om ovan – förtal, kränkning och olaga hot. Gemensamt för alla dessa tre olagliga handlingar är följande: Det är inte bara den som lagt ut den brottsliga bilden, skrivit det hotfulla meddelandet eller den kränkande kommentaren som bryter mot lagen… Det gör nämligen även du som sprider bilden, meddelandet eller kommentaren genom att dela eller retweeta den! Glöm aldrig det!

Tänk även på att du ansvarar för ditt konto på sociala medier och har ansvaret för vad du låter stå kvar eller raderar: ditt konto är en digital anslagstavla! Se alltid till att radera kommentarer som känns fel.

Andra brott på nätet

Utöver det man kallar näthat som vi hittills gått igenom så finns det andra faror på nätet som är viktiga att känna till. Desto större din kunskap är om dessa saker, desto större är chansen att du kan undvika att bli utsatt.

Medan näthat ofta har det uppenbara syftet att såra, förnedra eller skrämma någon så finns det andra beteenden på nätet som är både farliga och olagliga, men desto knepigare att avslöja på en gång. Nedan förklarar vi mer utförligt om detta.

När vuxna lurar barn på nätet för att på något sätt försöka utnyttja dem sexuellt är det ett allvarligt brott som heter gromning (från det engelska ordet grooming). Vuxna kan till exempel försöka övertala, muta, locka, skrämma och/eller hota dig att visa dig naken framför webbkameran, berätta privata saker om din kropp eller försöka få dig att mötas upp fysiskt någonstans.

Den som försöker få kontakt med barn låtsas ofta vara i samma ålder och låtsas ha samma intressen som barnen. Därför kan det vara väldigt svårt att veta om du blir kontaktad av ett annat barn eller om det är en någon som vill dig illa. Ett trix kan vara att skriva förkortningar som barn och unga använder och känner till, för att se om den andra hänger med.

Om du misstänker att en vuxen utger sig för att vara ett barn är det viktigt att avbryta kontakten omedelbart. Det är absolut läge att bli misstänksam om barnet får konstiga frågor om vad hen har på dig, om kroppen eller annat som helt enkelt känns fel. Våga lita på din magkänsla och ta alltid det säkra före det osäkra.

Identitetskapning och olaga identitetsintrång

Du vet säkert redan att alla människor på nätet inte är helt ärliga. Detta känner de allra flesta till, men ändå är det många som blir lurade varje dag. Det är därför viktigt att hela tiden påminna dig själv om att du aldrig vet helt säkert vem du har kontakt med på nätet. Det finns nämligen många personer som använder fejkade konton med påhittade namn och stulna bilder. Det kan alltså rent teoretiskt verka som att du exempelvis pratar med en klasskompis, när det i själva verket är någon helt annan. Anledningen till att någon luras på detta vis kan skilja sig åt från fall till fall, men oavsett syfte så är det alltid olagligt att utge sig för att vara någon annan eller agera i någon annans namn och denna sorts brott kallas generellt för bedrägeri och kan i värsta fall ge fängelse.

Något som många inte tänker på är att en hel del bilder som publiceras på sociala medier, hemsidor och bloggar är väldigt enkla för vem som helst att ladda ner och det har blivit allt vanligare att fejkade profiler tar bilder från “vanliga människors” profiler och använder som exempelvis profilbilder. Även semesterbilder och annat privat laddas ner och förekommer sedan på fejkade konton, detta för att profilen ska se mer äkta och verklighetstrogen ut. Med detta i åtanke ska du alltid vara försiktig med vad du lägger ut på nätet och om du känner minsta tveksamhet kring en bild så är det säkerligen bäst att inte publicera den.

Ser du profiler som är uppenbart fejkade, eller om du i allra värsta fall skulle se dina egna eller någon kompis bilder på en profil du inte känner till – rapportera kontot. Alla sociala medier har olika tjänster där du kan anmäla misstänkt bedrägeri och fejkade konton. Prata alltid med någon vuxen om du ser något misstänksamt.

Det finns också andra typer av bedrägeri som kan få allvarliga konsekvenser. Det kan vara när en bedragare har fått tag i ditt namn, din hemadress och ditt personnummer och använder dina uppgifter för att beställa varor på nätet i ditt namn. Varorna går sedan till ett utlämningsställe i närheten av din bostad dit bedragaren går och visar upp någon form av id-handling – antingen stulen av dig eller en förfalskad – och hämtar ut varan. Därefter blir du betalningsskyldig.

Det kan också handla om att dina personuppgifter används för att beställa ut ett kreditkort, ta snabba lån (exempelvis sms-lån), spela om pengar nätet eller köpa varor på kredit i butiker. Var alltid extra vaksam om du har ett bank- eller kreditkort av något slag, då kortuppgifter tillsammans med personuppgifter går att utnyttja på väldigt många sätt. Misstänker du att någon du inte känner fått tillgång till dina kortuppgifter är det alltid säkrast att kontakta kortutgivaren (oftast banken) och spärra kortet direkt. Det ska inte kosta dig något att få ett nytt kort om detta sker.

Polisanmäl alltid alla former av misstänkt bedrägeri, då all information är viktig för polisen. I många fall är det större ligor eller nätverk bakom dessa brott, så alla tips som kan hjälpa polisen i arbetet mot dessa bedragare är till nytta.

Hjälpte informationen på denna sida dig?