Stäng
Logotyp för Karlskoga kommun

För barn och unga på nätet

Nätpolarna är ett projekt som är startat av stiftelsen Let’s Make Love Great Again, och är landets största konkreta insats för att motverka alla former av mobbning, psykisk ohälsa och utanförskap som sprids via nätet.

Den här artikeln är skriven av Nätpolarna för barn och unga, för att vägleda till ett tryggare nätklimat. På Nätpolarnas webbplats kan du läsa mer om projektet.

Vad är näthat?

Näthat är ett begrepp som används för att beskriva när en eller flera personer beter sig illa och medvetet är elak mot någon annan på nätet. Det kan vara allt ifrån en taskig kommentar på någons bild till privata meddelanden med rena hot.

Att medvetet såra någon är aldrig en bra sak att göra, men det behöver inte betyda att det är brottsligt.

Det är dock viktigt att vara medveten om att näthat faktiskt kan vara brottsligt och därmed också straffbart. Var denna gräns går kan du läsa mer om via länken längst ned på sidan.

Vem och varför?

Redan i lågstadiet har man identifierat att näthat förekommer och många barn i denna ålder är väl bekanta med uttrycket. Det pratas ofta bland barn och ungdomar om “haters” (hatare) som letar efter fel hos andra och skriver elaka saker på nätet. Näthat är alltså något som numera förekommer från väldigt unga år. Man ska dock alltid komma ihåg att det inte är nätet i sig som hatar, utan det är faktiskt personer som sitter någonstans och skriver.

Vilka är då dessa människor som sprider elakheter och lögner i kommentarsfälten på sociala medier, i chatrum och på andra plattformar? Det finns tyvärr inget enkelt svar på den frågan, men något som tycks vara gemensamt för de som sprider hat är att det är personer som väldigt ofta mår dåligt på ett eller annat sätt. Det kan vara personer som själva är mobbade, som känner avundsjuka gentemot andra, som känner sig hotade av någon annans popularitet, vill ha uppmärksamhet eller helt enkelt är uttråkade och söker kickar.

Det allra viktigaste att komma ihåg både för barn och vuxna är att det aldrig är den som utsätts för näthat som gjort något fel. Det är alltid avsändarens ansvar att uttrycka sig på ett sätt som inte kan uppfattas som kränkande eller taskigt av den som läser. Det är extra noga just hur man uttrycker sig på nätet, då en del uttryck som kanske uppfattas som “coola” eller som “skämt” i verkligheten kan tolkas helt annorlunda när någon läser dem i text. Tänk därför alltid efter en extra gång innan du skriver en kommentar, om du är det minsta osäker på hur den kan uppfattas av andra som läser.

Vad finns på nätet?

Att hänga på nätet kan vara både roligt och utvecklande på många sätt. Människor kan med hjälp av nätet hålla kontakten med vänner som bor på andra sidan jorden, spela roliga spel tillsammans och lära sig en massa nya spännande saker. Det händer till och med att människor träffas på nätet och blir kompisar för livet – kanske till och med förälskade i varandra!

Nätet kan alltså vara en fantastisk plats för alla att vistas på, men oavsett din ålder är det mycket viktigt att du känner till spelreglerna och är medveten om att det också finns risker med att hänga på nätet. Nätpolarna försöker hjälpa dig att på bästa sätt förstå hur du ska kunna spela, chatta och ha kul med dina kompisar utan att hamna i en riskfylld situation. Följer du Nätpolarnas tips och så hoppas vi att du i god tid kan undvika att bli utsatt för näthat, troll eller något annat otrevligt.

Desto mer påläst och kunnig du är om nackdelarna med nätet desto lättare blir det att njuta av alla de härliga fördelarna som faktiskt är klart fler! Tillåt dig att ha kul, men var rädd om dig!

Källkritik

På nätet kan det ibland vara mycket svårt att veta vad som faktiskt är sant och vad som är påhittat. Det finns gott om sidor som ser proffsiga och trovärdiga ut, men trots detta sprider de lögner eller falsk information (även kallat fake news). Du måste därför alltid göra ditt yttersta för att ta reda på om det du läser verkligen är sant innan du kommenterar en nyhetsartikel, delar ett blogginlägg eller på annat sätt uttrycker dina åsikter i det offentliga. Ett gammalt talesätt som känns minst lika aktuellt idag är: “Om det låter för bra för att vara sant så är det troligen inte sant!”

Viktigt här att tänka på är att även en del vuxna med hög utbildning kan ha svårt att se vad som är sant eller falskt på nätet, så det är inte bara barn och ungdomar som måste lära sig källkritik – det gäller även alla vuxna.

Hur blir man då källkritisk? En bra start är att alltid ta reda på vem som står bakom artikeln eller blogginlägget du läser. Är det en kompis eller någon du följer i sociala medier som uttrycker en stark åsikt utan att berätta var informationen kommer ifrån kan du alltid fråga “Har du en källa på det?” i kommentarsfältet. Om de inte kan ge ett bra svar så är risken att det som skrivits inte är sant.

Ett konkret exempel är om någon skriver “Nästa år ska alla Volvo-bilar utrustas med propeller där bak!” Det låter ju inte särskilt troligt och du skulle förmodligen tro att personen som skrivit detta har hittat på. Skulle det däremot stå “Jag läste på Volvos hemsida att nästa år ska alla Volvo-bilar utrustas med propeller där bak!” då har personen som skrivit angivit Volvos hemsida som källa för informationen och du kan enkelt gå in på hemsidan själv och se om personen talar sanning eller inte.

Ibland kan det dock vara lurigare om personen faktiskt anger en källa, men du misstänker att källan är en sida som sprider falsk information. Då gäller det att leka lite detektiv och hitta andra källor som motbevisar den falska informationen. Detta är verkligen inte särskilt lätt alla gånger, men att träna på källkritik och bli duktig på detta är faktiskt både roligt och lärorikt. Försök att se dig själv som nätets hemliga detektiv som avslöjar en massa bluff och båg, det behövs nämligen många skickliga källkritiker där ute!

Nättroll

När någon på nätet försöker provocera dig att reagera kraftigt kallas det att personen i fråga trollar dig. Det kan vara genom att skriva något taskigt eller dumt på sociala medier, eller kommentera elakt på någons bild eller post – allt med syftet att få andra att börja diskutera eller tjafsa. Det behöver inte enbart vara för att skapa hat, men det är ofta så denna metod används. Målet är oavsett att skapa uppståndelse och få andra att reagera. Ett så kallat troll eller nättroll har som sitt mål och syfte att få dig upprörd och ur balans.

Typiska troll använder ofta provocerande ord, är konfliktsökande, är ofta anonyma eller har falsk identitet, försöker medvetet leda in konversationen på känsliga ämnen, använder gärna egna “bevis” (”Jag har minsann själv varit med om detta…”) för att få andra ur balans, om ingen svarar kommenterar de gärna sina egna inlägg och gör ibland inlägg från flera olika profiler som ofta är fejkade.

Trollfabriker

Det händer tyvärr ganska ofta idag att nättroll och bloggare som sprider propaganda eller falsk information går samman för att hjälpas åt på nätet. När denna typ av människor organiserar sig med ett gemensamt syfte kallas det för en trollfabrik. Ofta används botar (en slags internetrobot) för att skapa massor av fejkade konton som sedan sprider och delar information med målet att skapa förvirring eller skrämmas. Det är heller inte ovanligt att privata mailadresser sprids bland trollfabrikerna vilket gör att de kan skicka ut organiserade massmail. Din privata inkorg kan på så sätt bli överfylld av hatiska mail.

Upplever du denna typ av obehagliga aktioner ska du alltid spara mailen som bevismaterial. Prata alltid med en vuxen som du litar på ifall det känns läskigt. Även i dessa fall är det viktigt att polisanmälan görs.

Nätfiske

Det man kallar nätfiske (efter engelskans phishing) är ett samlingsnamn för spam, social manipulation eller försök att lura till sig andras lösenord, inloggningsuppgifter, kreditkortsnummer eller annan privat och känslig information. Det görs med hjälp av falska mail eller webbsidor. Ofta är dessa väldigt välgjorda vilket gör att du luras att öppna, klicka eller på annat sätt följa deras instruktioner och på så sätt lämna ifrån dig dina uppgifter. Bara genom att klicka på denna typ av länkar kan göra att du utsätts för olika sorters intrång i din dator. Även nätfiske är en form av bedrägeri som kan behöva polisanmälas. Prata med någon vuxen du litar på om du är osäker.

Skvallerkonton

På senare tid har det blivit allt vanligare att anonyma skvallerkonton och skvallerbloggar sprider falska rykten och rent förtal om influencers och andra kändisar, men också om helt vanliga barn och ungdomar. I en del städer förekommer det exempelvis att flera skolor har elever som driver anonyma skvallerkonton eller skvallerbloggar där andra elever pekas ut som horor, psykiskt sjuka eller andra extremt kränkande lögner. Detta är ett allvarligt problem eftersom de personer som hängs ut med namn och bild på dessa sidor naturligtvis mår mycket dåligt.

Det kan dessvärre vara svårt att bevisa exakt vem som är skyldig till spridningen om det kommer från en anonym sida. Om detta fenomen är något som upptäcks bland elever eller skolans personal så måste det genast tas upp och motverkas på alla sätt. Även om de som hittar på och skriver denna typ av påhopp och lögner på nätet kanske anser att det “är på skämt” eller “på skoj” är det fortfarande brottsligt att medvetet sprida falska uppgifter om andra personer.

Om du stöter på denna typ av sidor eller konton så är det jätteviktigt att du pratar med någon vuxen som kan bedöma om det är läge för polisanmälan och om det behöver vidtas åtgärder på skolan för att få stopp på spridningen.

Gaming & spel

Alla ni som gillar att sitta vid datorn, telefonen eller paddan och spela har säkerligen haft diskussioner med era föräldrar, lärare och andra vuxna om skärmtid. Då Nätpolarnas uppgift i första hand är att försöka stoppa näthatet och hjälpa er barn och ungdomar att undvika farliga situationer så kommer vi inte gå in på skärmtiden här. Detta är en annan viktig fråga som andra är bättre på att diskutera med er. Låt oss bara för sakens skull inflika att det aldrig är hälsosamt eller bra för dig att spela för mycket och för länge. Tänk på att ta pauser, röra på dig emellanåt och framför allt – gå ut och ta frisk luft.

Bortsett från skärmtiden – vad är då riskerna med gaming? Dels är det väldigt vanligt att barn spelar spel som egentligen är barnförbjudna. Ett av de vanligaste exemplen är GTA, som innehåller scener och ett språk som verkligen inte är barnvänligt. Det finns många andra exempel som är lika illa eller värre och många barn upplever ett grupptryck att delta i dessa spel. Tänk på att det alltid finns en anledning till att saker har åldergränser och även om det kan vara svårt att säga nej så är det viktigt att försöka stå emot grupptrycket. Spel med aggressivt våld och fult språk är inte hälsosamt att delta i och många har upplevt mardrömmar och obehag efter att ha deltagit i denna typ av spel. Prata alltid med någon vuxen du litar på ifall du tycker det är svårt att stå emot kompisarnas tjat.

Det allra största problemet är dock när barn och ungdomar spelar online och chattar med andra medan de spelar. Där finns det massor av risker att se upp för, då just spelchattar är en av de vanligaste platserna där vuxna utger sig för att vara barn. Detta är ett allvarligt brott som kallas groming (efter engelskans grooming). Det gäller verkligen att vara oerhört uppmärksam och försiktig när man chattar med främlingar, glöm aldrig det!

Härskartekniker

Härskartekniker förekommer både i verkliga livet och på nätet och kan vara riktade mot en särskild grupp eller en enskild person. Härskartekniker förekommer helt enkelt i alla sorters sociala sammanhang och handlar om att förtrycka eller förminska en person eller en grupp. Detta sker för att någon eller några är fast beslutna om att behålla sin nuvarande status, tysta ner andra eller slippa ifrågasättas.

Det finns en del typiska exempel på när härskartekniker används:
– När du blir påhoppad i ett kommentarsfält för att du har skrivit något, men istället för att det handlar om vad du faktiskt skrev så handlar det om dig, ditt privatliv eller ditt utseende.

– När saker bestäms utan att du fått säga din åsikt. Det kan ske när personer kommunicerar via nätet men “glömmer” (aktivt väljer) att inte bjuda in alla i tråden eller diskussionen.

– När personer ger sig själv företräde och uttalar sig om saker de egentligen inte har kunskap om eller erfarenhet av, utan att faktiskt lyssna på människorna de pratar om.

– När personer använder så kallad gaslighting vilket innebär att någon med makt eller privilegier ifrågasätter en annan människas upplevelse till den milda grad att personen till slut tvivlar på om upplevelsen verkligen stämmer.

Om du upplever att du blir utsatt för härskartekniker finns det idag gott om organisationer på nätet som jobbar för att motverka detta. Ett effektivt sätt att bemöta problemet är att söka stöd i någon av dessa grupper och gå ihop med andra som upplevt liknande saker. Tillsammans kan ni bemöta personerna som förminskar och kränker så att de förstår att det faktiskt är fler som delar din upplevelse.

Tips & trix

Är du under 18 år och upplever något obehagligt på nätet, något som gör dig ledsen eller något som helt enkelt känns fel så är alltid vårt första och bästa tips att försöka prata med en vuxen som du litar på. Det kan vara en förälder, en lärare eller någon annan du känner väl. Vi förstår dock att det i vissa lägen kan vara svårt att prata med någon vuxen, då man som barn eller ungdom ofta känner att de vuxna inte förstår problemen man berättar om. Just när det kommer till nätet är det många vuxna som inte fattar riktigt hur det funkar och då kan det kännas svårt att förklara något man varit med om.

På Nätpolarnas webbplats kan du läsa tips om olika ställen dit du alltid kan vända dig anonymt och få stöd.

Brott på nätet?

Vad klassas som ett brott? När går näthat över gränsen och blir olagligt? Den typen av näthat som faktiskt är straffbart kan lite förenklat delas in i tre olika kategorier: förtal, kränkning och olaga hot.

Förtal

Att det är olagligt att dela nakenbilder eller filmer på någon annan förstår nog de flesta, men enbart genom att sprida falska rykten om någon annan kan du faktiskt vara skyldig till förtal. Förtal är ett brott och det är själva spridningen av ryktena, filmerna eller bilderna som är den brottsliga handlingen. Det är alltså inte brottsligt att hitta på en lögn om någon, men att sprida den vidare kan definitivt vara det.

Exempel på förtal kan vara att skriva på någons Instagram att personen haft sex med hur många som helst, att skriva på sin blogg att en person fuskar på alla prov i skolan eller hitta på att någon misshandlar sitt barn. Förtal kan straffas med böter.

Kränkning

Även om den som får en taskig kommentar blir ledsen så är det exempelvis inte olagligt att skriva att någon är dålig på fotboll, eller att någon har fula byxor. Däremot är det dumt och väldigt onödigt att skriva sådana kommentarer, så man bör alltid tänka efter en extra gång innan man skriver något negativt till en annan person på nätet.

Detta gäller även när man skriver eller kommenterar till exempelvis modeller, politiker, musiker eller skådespelare. Kända personer har samma känslor som du och kan också bli både sårade och ledsna av taskiga kommentarer.

En bra regel är att aldrig skriva något som du inte skulle våga säga till personen i verkligheten. En annan viktig sak att alltid tänka på är följande: Att flera gånger skriva elaka saker om samma person kan vara ett brott som kallas för kränkning. Det gäller särskilt om man kommenterar någons hudfärg, kön eller sexuella läggning. Kränkning kan straffas med böter.

Olaga hot

Den typen av näthat som för många kan upplevas som det värsta är att bli utsatt för olaga hot. Exempel på olaga hot som kan vara väldigt skrämmande för mottagaren är om du skriver hur du ska skada någon, förstöra någons ägodelar eller att du ska döda någon. Även de gånger som du själv kanske tycker att det du skriver är på skoj är det väldigt lätt att den som får kommentaren eller meddelandet missförstår dig. Det är alltså hur mottagaren uppfattar det som skrivits som är avgörande.

Tänk alltid därför på hur du själv skulle uppfatta din kommentar om någon skrivit likadant till dig. Att skrämmas kan alltså vara allvarligt brott som kallas för olaga hot. Olaga hot kan straffas med böter eller i allvarligaste fall fängelse.

Viktigt att tänka på

Det finns en sak som är väldigt lätt att glömma när det kommer till de brotten vi pratat om ovan – förtal, kränkning och olaga hot. Gemensamt för alla dessa tre olagliga handlingar är följande: Det är inte bara den som lagt ut den brottsliga bilden, skrivit det hotfulla meddelandet eller den kränkande kommentaren som bryter mot lagen… Det gör nämligen även du som sprider bilden, meddelandet eller kommentaren genom att dela eller retweeta den! Glöm aldrig det!

Tänk även på att du ansvarar för ditt konto på sociala medier och har ansvaret för vad du låter stå kvar eller raderar: ditt konto är en digital anslagstavla! Se alltid till att radera kommentarer som känns fel.

Andra brott på nätet

Utöver det man kallar näthat som vi hittills gått igenom så finns det andra faror på nätet som är viktiga att känna till. Desto större din kunskap är om dessa saker, desto större är chansen att du kan undvika att bli utsatt.

Medan näthat ofta har det uppenbara syftet att såra, förnedra eller skrämma någon så finns det andra beteenden på nätet som är både farliga och olagliga, men desto knepigare att avslöja på en gång. Nedan förklarar vi mer utförligt om detta.

Sexuella övergrepp

När vuxna lurar barn på nätet för att på något sätt försöka utnyttja dem sexuellt är det ett allvarligt brott som heter gromning (från det engelska ordet grooming). Vuxna kan till exempel försöka övertala, muta, locka, skrämma och/eller hota dig att visa dig naken framför webbkameran, berätta privata saker om din kropp eller försöka få dig att mötas upp fysiskt någonstans.

Den som försöker få kontakt med barn låtsas ofta vara i samma ålder och låtsas ha samma intressen som barnen. Därför kan det vara väldigt svårt att veta om du blir kontaktad av ett annat barn eller om det är en vuxen som vill dig illa. Ett trix kan vara att skriva förkortningar som barn och unga använder och känner till, för att se om den andra hänger med.

Om du misstänker att någon du pratar med på nätet är en vuxen som utger sig för att vara ett barn är det viktigt att avbryta kontakten omedelbart. Det är absolut läge att bli misstänksam om du får konstiga frågor om vad du har på dig, om din kropp eller annat som helt enkelt känns fel. Våga lita på din magkänsla och ta alltid det säkra före det osäkra.

Om du av någon anledning tycker det känns svårt att avbryta kontakten med någon som känns obehaglig prata med en förälder, en lärare eller någon annan vuxen som du litar på och som du tror kan hjälpa dig.
Det är mycket viktigt att komma ihåg att det aldrig någonsin är du som gjort något fel ifall detta händer! Det är alltid den som ber om nakenbilder, ställer obehagliga frågor eller vill träffas som gör fel och dessa handlingar ska helst polisanmälas omedelbart!

Identitetskapning och olaga identitetsintrång

Du vet säkert redan att alla människor på nätet inte är helt ärliga. Detta känner de allra flesta till, men ändå är det många som blir lurade varje dag. Det är därför viktigt att hela tiden påminna dig själv om att du aldrig vet helt säkert vem du har kontakt med på nätet. Det finns nämligen många personer som använder fejkade konton med påhittade namn och stulna bilder. Det kan alltså rent teoretiskt verka som att du exempelvis pratar med en klasskompis, när det i själva verket är någon helt annan. Anledningen till att någon luras på detta vis kan skilja sig åt från fall till fall, men oavsett syfte så är det alltid olagligt att utge sig för att vara någon annan eller agera i någon annans namn och denna sorts brott kallas generellt för bedrägeri och kan i värsta fall ge fängelse.

Något som många inte tänker på är att en hel del bilder som publiceras på sociala medier, hemsidor och bloggar är väldigt enkla för vem som helst att ladda ner och det har blivit allt vanligare att fejkade profiler tar bilder från “vanliga människors” profiler och använder som exempelvis profilbilder. Även semesterbilder och annat privat laddas ner och förekommer sedan på fejkade konton, detta för att profilen ska se mer äkta och verklighetstrogen ut. Med detta i åtanke ska du alltid vara försiktig med vad du lägger ut på nätet och om du känner minsta tveksamhet kring en bild så är det säkerligen bäst att inte publicera den.

Ser du profiler som är uppenbart fejkade, eller om du i allra värsta fall skulle se dina egna eller någon kompis bilder på en profil du inte känner till – rapportera kontot. Alla sociala medier har olika tjänster där du kan anmäla misstänkt bedrägeri och fejkade konton. Prata alltid med någon vuxen om du ser något misstänksamt.

Det finns också andra typer av bedrägeri som kan få allvarliga konsekvenser. Det kan vara när en bedragare har fått tag i ditt namn, din hemadress och ditt personnummer och använder dina uppgifter för att beställa varor på nätet i ditt namn. Varorna går sedan till ett utlämningsställe i närheten av din bostad dit bedragaren går och visar upp någon form av id-handling – antingen stulen av dig eller en förfalskad – och hämtar ut varan. Därefter blir du betalningsskyldig.

Det kan också handla om att dina personuppgifter används för att beställa ut ett kreditkort, ta snabba lån (exempelvis sms-lån), spela om pengar nätet eller köpa varor på kredit i butiker. Var alltid extra vaksam om du har ett bank- eller kreditkort av något slag, då kortuppgifter tillsammans med personuppgifter går att utnyttja på väldigt många sätt. Misstänker du att någon du inte känner fått tillgång till dina kortuppgifter är det alltid säkrast att kontakta kortutgivaren (oftast banken) och spärra kortet direkt. Det ska inte kosta dig något att få ett nytt kort om detta sker.

Polisanmäl alltid alla former av misstänkt bedrägeri, då all information är viktig för polisen. I många fall är det större ligor eller nätverk bakom dessa brott, så alla tips som kan hjälpa polisen i arbetet mot dessa bedragare är till nytta.

Mina rättigheter (upp till 18 år)

FN:s konvention om alla barns rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som FN anser att alla barn i hela världen ska ha och när man pratar om barn i detta sammanhang så menar man alla personer upp till 18 år.

Sverige och övriga länder som är medlemmar i FN är skyldiga att göra sitt allra bästa för att det som står i barnkonventionen ska bli verklighet. Till exempel måste Sveriges egna lagar och regler stämma överens med rättigheterna i konventionen. Sverige ska se till att barns rättigheter inte glöms bort utan respekteras överallt i samhället, varje dag. Regeringen ska också se till att både barn och vuxna får reda på vilka rättigheter barn har. Den 1 januari 2020 stärker Sverige barnens ställning ännu mer genom att göra barnkonventionen till lag.

Artiklarna 2, 3, 6 och 12 kallas för barnkonventionens huvudprinciper. Nedan kan du läsa förkortade versioner av dessa för att texten ska vara lättare att förstå. Vill du läsa mer utförligt om barnkonventionen finns Barnombudsmannens webbplats länkad längst ned på sidan.

ARTIKEL 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras på grund av hudfärg, ursprung, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller något annat.

ARTIKEL 3 handlar om att myndigheter, föräldrar och andra som tar beslut rörande ett barn alltid ska fatta beslutet efter vad som bedöms vara barnets bästa. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.

ARTIKEL 6 handlar om varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln syftar inte enbart på barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.

ARTIKEL 12 handlar om barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och att myndigheter, föräldrar och andra som tar beslut rörande ett barn ska ta hänsyn till barnets åsikter i alla frågor som berör honom eller henne. När man lyssnar på åsikterna så tar man också hänsyn till barnets ålder och mognad.

Sammanfattningsvis är det mycket viktigt att du som är under 18 år är medveten om att du alltid har rätt att känna dig trygg, hörd och sedd. Om någon vuxen beter sig illa eller agerar på ett sätt som bryter mot barnkonventionen så är det aldrig någonsin ditt fel. Det är viktigt att du alltid pratar med en vuxen som du litar på ifall du känner dig orättvist eller illa behandlad. Detta gäller både på nätet och i verkliga livet.

Hjälpte informationen på denna sida dig?