Karlskoga kommun

Besök oss
Katrinedalsgatan 4
Karlskoga

Våra öppettider (ordinarie):
Måndag - fredag 07.30 - 17.00

Servicecenter - din väg in i kommunen
0586-610 00
0586-622 00 - automatisk växel, säg namnet på den du söker så kopplas du automatiskt.
kommun@karlskoga.se

Fler kontaktuppgifter

Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson

Skälen till att ett barn behöver ett familjehem eller en kontaktfamilj kan vara många. Det kan finnas brister i hemmiljön, skolproblem, missbruksproblem eller något annat.

En del barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar eller behöver extra vuxna i sitt liv utöver sin eller sina föräldrar. Det kan vara för en kortare eller längre tid, eller kanske behövs en kontaktperson som stöttning.

Familjehem och jourhem

Det finns många skäl till att barn behöver placeras i familjehem eller ett jourhem. Ofta har barnen en bakgrund som skapar problem för dem.

Det kan handla om exempelvis brister i hemmiljön, skol- eller missbruksproblem som gör att barnet behöver byta miljö. Det kan också röra sig om ensamkommande barn från andra länder.

Som jourfamilj tar man emot barn och ungdomar under en kortare tid. Tiden kan variera från en dag upp emot ett halvår.

Som familjehem däremot tar man emot barn för en längre tid. Här kan dock tiden också variera allt ifrån några månader, kanske ett eller ett par år - till en hel uppväxt.

Relationen till föräldrarna viktig

Oavsett hur länge barnet stannar hos dig är relationen till barnets föräldrar och familj viktig. För jourfamiljen eller familjehemmet är det en viktig uppgift att hjälpa det placerade barnet att hålla kontakt med barnets föräldrar och barnets nätverk, som släkt och vänner. Det är viktigt för barnet att känna att familje- eller jourhemmet accepterar barnets föräldrar. Barnet anpassar sig då oftast lättare och det underlättar även för barnet vid en eventuell flytt tillbaka till föräldrarna.

För att bli familjehem måste man genomgå en utredning. I utredningen ingår samtal, hembesök, utdrag från social-, polis-, kronofogde- och försäkringskassans register och referenser. Socialtjänsten gör efter utredningen en bedömning om familjen passar som familjehem. Jourhem utreds också, men då är utredningen av enklare slag.

Ersättning

Arvodet är en ersättning för den arbetsinsats man gör. Omkostnaden är till för att täcka de utlägg man har för barnet.

Handledning för familjehem

Kontaktfamilj

En kontaktfamilj ska vara en resurs för familjer som av olika skäl behöver avlastning och stöd. För många barn och ungdomar är det värdefullt att regelbundet få besöka en annan familj med vuxna som kan ge stöd och stimulans.

Vad innebär det att vara kontaktfamilj?

Som kontaktfamilj tar man emot ett eller flera barn i sitt hem, oftast en till två helger i månaden. Hur ofta beror på barnets/den unges behov. Att ha en kontaktfamilj åt sitt barn är frivillig och planering sker alltid tillsammans med föräldrarna.

Hur blir man kontaktfamilj?

För att bli kontaktfamilj utreds man av socialtjänsten genom hembesök och utredande samtal. Det hämtas också ut utdrag från social- och polisregister och socialtjänsten kontaktar också referenser som kontaktfamiljen fått uppge.

Regelbundna träffar hålls där socialtjänst, kontaktfamiljen och föräldrarna är med. Kontaktfamiljen får hela tiden stöd från handläggaren på kommunen.

Ersättning

Som kontaktfamilj får du en skattepliktig arvodesdel och en del för omkostnader. Storleken på ersättningen varierar beroende på hur uppdraget ser ut. I Karlskoga kommun följer vi Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, rekommendationer vad gäller ersättning till kontaktfamiljer. 

Kontaktperson

En kontaktperson fungerar som stöd till barn och unga med olika bakgrund och behov. Det är viktigt att kontaktpersonen skapar en god relation till barnet/ungdomen och det läggs stor vikt vid matchning. Faktorer som intressen och personlighet är betydande.

Uppdragen kan se olika ut, exempelvis att närvara vid umgänge mellan barn och förälder eller som en stödkontakt till barn eller ungdom med fika, aktiviteter eller något liknande. Som kontaktperson får du ersättning enligt kommunförbundets rekommendationer.

Barn och ungdomar är olika och har olika behov, därför söker vi olika sorters människor och familjer. Vi söker människor som är trygga och stabila i sig själva. En del har egna barn hemma, andra har inte barn alls.

Vissa lever som par, andra är ensamstående. De människor vi söker kan bo på landet eller i en stad, i villa eller lägenhet.

Erfarenhet av barn kan man fått på olika sätt, antingen egna barn eller genom vänners barn eller på jobbet. Det viktiga är att familjehemmet är en trygg plats, där det finns stabila vuxna med tid, engagemang och tålamod.

Några av våra familjer berättar:

Att vara familjehem: "Man blir betydelsefull"

Lena Haag Stjernberg och Klas Stjernberg har haft många barn boende hos sig.

Lena Haag Stjernberg och Klas Stjernberg har haft uppdrag som familjehem i sju år. Lena var övertygad från början att det här ville hon verkligen göra. Klas var inte lika säker.

- Jag var mer tveksam från början, men ju mer jag fick veta, ju mer rätt kändes det. Jag hade till en början ingen aning om att det fanns så många barn som behövde en familj att bo hos, säger Klas.

Helt överens

I slutänden var de ändå helt överens om att de ville öppna sitt hem för ett eller flera barn. Att vara överens är något de återkommer till som en viktig faktor för att det ska fungera bra att vara familjehem. Lena har tre biologiska barn som är vuxna och utflugna när idén om att bli familje- hem föddes. Klas däremot hade inga barn alls och var beredd att låta det förbli på det sättet. Idag har familjen adopterat ett av de barn som placerats hos dem, men de har också fortsatt att ha barn placerade hos sig. Och det är något de kommer att fortsätta med.

De barn som placerats hos familjen Stjernberg har varit allt från spädbarn till lite äldre barn i skolåldern. En del har haft en annan bakgrund än den traditionellt svenska och ibland har de haft en hel syskonskara placerad hos sig. En del har stannat i några månader, andra i flera år.
- Det som från början förvånade mig mest var hur snabbt man blir betydelsefull och viktig för de här barnen genom att finnas där och erbjuda en bra vardag, säger Klas.
- Och många kramar, fyller Lena i.

"Svårast i början"

Men det är inte bara barnen som snabbt fäster sig vid Lena och Klas. De berättar att de snabbt fäster sig vid barnen.
- Det kan vara svårt i början när ett barn just flyttat in i familjen, innan man känner barnet eller barnen, innan man vet vilka reaktioner saker och ting kan utlösa, men med tiden så brukar det mesta ge sig, säger Klas.
Omgivningens reaktioner har inte alltid varit helt positiva, även om de flesta idag accepterat, insett och förstått att familjen vill leva på det här sättet.
- I början undrade människor varför vi ville börja om med familjelivet och en del hade verkligen jättesvårt att förstå det här valet, men mina barn har aldrig haft några problem med det, de ser barnen som en del av familjen.

Noggran och bra utredning

Utredningen inför att bli familjehem upplevde både Lena och Klas som krävande, men i efterhand väldigt bra. Att de båda fick en bättre bild av sig själva och därmed bättre rustade både för att vara familjehem, men också i livet i stort.
- Och självklart behöver socialtjänsten veta vem de placerar barn hos, det är jätteviktigt med en ordentlig utredning, säger Lena.


Att vara jourfamilj: ”Det är inte så svårt”

Karl-Johan och Elin har valt att vara jourhem.

Karl-Johan och Elin har valt att vara jourhem.

En tidningsartikel om att kommunen behövde fler jourhem var allt som behövdes för att väcka Karl-Johan Erikssons och Elin Björns och nyfikenhet.

Paret är 27 och 29 år gamla och bor i ett hus nära Möckelns strand tillsammans med tvååriga dottern – och en bebis på väg – när de fattar
beslutet. De skulle låta ett eller flera ensamkommande barn flytta in i deras hus.

Och snart flyttade två tonårspojkar in i familjen. Två pojkar som nu bott hos familjen i några månader.
– Det är klart att det var ovant första dagarna, eller kanske hela första veckan, men det var säkert lika obekvämt för alla parter. Och det är inget konstigt. Men det tog inte lång tid innan det kändes som att vi var en familj och nu är det väldigt avslappnat, säger Karl-Johan.

Just nu är Elin mammaledig, nästan på heltid, då och då hon hoppar in på sitt ordinarie arbete som tandläkare och Karl-Johan jobbar på Kulturskolan.– Det tar mer tid med en större familj, så är det, men det är inga konstigheter heller. Grabbarna är självständiga och vet till exempel hur en tvättmaskin fungerar, säger Elin.

Det blir lite extra matlagning och mer skjutsande till olika aktiviteter. Pojkarna har flera aktiviteter som de håller på med. De tränar och simmar, spelar
fotboll och håller på med karate. Men med hjälp av en bra vardagsrutin flyter det på bra.

Känns väldigt givande

Trots det extra ansvaret det innebär att ha pojkarna boende hos sig
verkar varken Karl-Johan eller Elin uppleva det som betungande.
– Det är ingen belastning att ha dem här, tvärtom så är det väldigt givande.
Sen är de tonåringar med allt som det innebär, men det är små nackdelar kontra fördelar, säger Elin.

Familjen har en kontaktperson på Karlskoga kommun som de har tät kontakt med och de får även tolkhjälp via kommunen när det behövs. Till vardags
räcker dock hemsnickrat teckenspråk och den svenska som pojkarna har hunnit lära sig långt.

”Det är inte så svårt”

De beskriver sin relation till pojkarna som ett mellanting mellan förälder och kompis. Men bara kompis är det absolut inte, det är de båda överens om.
– Det är nog många som tror att de inte kan, men det är inte så svårt och kan vi som både är unga och har små barn hemma så är det nog fler som kan, säger Elin.

Att vara kontaktfamilj: ”Det är härligt att vara någons trygga punkt”

Linnéa Wind och Rickard Abenius  är kontaktfamilj åt ett barn.

Linnéa Wind och Rickard Abenius är kontaktfamilj åt ett barn.

Linnéa Wind och Rickard Abenius bestämde sig för ett år sedan att bli kontaktfamilj åt ett barn. Trots att paret inte har några egna barn har de stor erfarenhet av att ta hand om barn, Rickard från jobbet inom skolan - och Linnéa från sin tid au pair och som storasyster

- Det är härligt att vara någons trygga punkt och vi får också ut mycket av det, vi brukar längta efter vår lille plutt, säger Rickard och Linnéa nickar instämmande.

När man ansöker om att bli kontaktfamilj utreds man av socialtjänsten. Det innebär att socialtjänster begär utdrag från socialregistret och polisregistret och sen intervjuas familjen av personal från kommunen. Intervjun sker vid ett besök i hemmet.

Matchningen mellan barn och kontaktfamilj

Så småningom fick paret frågan om ett specifikt barn. Ett barn som de efter noggranna överväganden valde att säga nej till, både för sin och barnets skull.
- Vi vill kunna leva som vi gör, det är fullt ösa hemma hos oss för det mesta. Vi har ofta besök, vi träffar ofta våra familjer och det ville vi kunna fortsätta med och det kändes tveksamt med det första förslaget vi fick, säger Linnea.

"Vi lever som vanligt"

Idag har de ett barn hos sig ett par helger i månaden, ibland hela dygn, ibland över dagen. Det beror på hur behovet ser ut i barnets familj.
- Vi lever som vanligt de helger barnet bor här. Vi har stora familjer med mycket barn och barnet tycker det är superkul att vara med, och våra nära och kära tycker det är jättekul när barnet är med, säger Linnéa.

De flesta i parets omgivning har reagerat positivt på deras engagemang, mest har man varit nyfikna både på barnet och på hur det går till att vara kontaktfamilj.

Kontakten och kommunikationen med både barnets familj och socialtjänsten beskrivs som okomplicerad men också viktig för att det ska flyta på för alla parter.
- Det är högt i tak och det är viktigt, avslutar Linnéa.

Är du intresserad av att öppna din familj för ett barn eller en ungdom?

Kontakta oss via kontaktformuläret så ringer vi upp dig eller mejlar, beroende på vad du själv föredrar, eller ring oss via kommunens Servicecenter.

Anmälan är inte på något vis bindande, utan det går bra att kontakta kommunen även om man har frågor eller känner sig osäker.




Kontakta mig helst via:
Multiple selection


Vad är du intresserad av? (Det går bra att kyssa i flera val.) *
Multiple selection





Uppdaterad 2017-10-30 av Maria Gunnarsson