Till Karlskogas startsida

Krisberedskap

Kommunerna har en viktig roll i samhällets krisberedskap. Ju bättre kommunerna är på att hantera en kris, desto bättre blir hela samhället på krishantering.

Kommunerna är ansvariga för verksamhet som måste fungera även under kriser, exempelvis äldreomsorg, vattenförsörjning, fjärrvärme, räddningstjänst och skola. Regionerna ansvarar bland annat för sjukvård och kollektivtrafik som även det måste fungera.

Enligt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap måste kommuner och landsting planera för hur de ska kunna minska risken för att något drabbar verksamheten, men också för att kunna hantera allvarliga störningar i verksamheten.

Risk- och sårbarhetsanalyser

Kommuner och regioner är skyldiga att kartlägga de risker och hot som finns i den egna regionen. Det kan till exempel vara att det går många transporter med giftiga kemikalier genom ett tätbebyggt område, att det finns vattendrag som riskerar att svämma över vid snösmältning och ihärdigt regnande, eller att det finns farliga industrier i kommunen. De risker och hot man har identifierat sammanställs i en så kallad risk- och sårbarhetsanalys.

Kommunen är också skyldig att ta fram en särskild plan för hur man ska agera och hantera en allvarlig störning i den kommunala verksamheten.

Krisledningsnämnd

Om kommunen drabbas av en allvarlig kris, exempelvis om en storm slår ut elförsörjningen och telekommunikationer eller om en svår översvämning gör att kommunen får svårt att klara av den verksamhet som måste fungera, ska en särskild krisledningsnämnd inrättas.

I många kommuner motsvaras krisledningsnämnden av ledamöterna i kommunstyrelsen. Det speciella med nämnden är att den i ett krisläge har rätt att fatta beslut som rör all verksamhet i kommunen. Detta för att kunna fatta snabba beslut om olika åtgärder för att hantera ett akut läge.

Geografiskt områdesansvar

Vid samhällsstörningar behöver kommunen kunna ta fler ansvar samtidigt.

Kommunen behöver

  • kunna leda och se till att deras egen verksamhet kan fortsätta som vanligt i så stor utsträckning som möjligt
  • se till att de åtgärder för att hantera krisen som genomförs av olika aktörer, till exempel räddningstjänst, polis och olika enheter från kommunen, görs så organiserat som möjligt och att informationen till allmänheten görs på ett organiserat sätt
  • kunna delta i samverkan på regional nivå.

Krishanteringssystemets principer

Det svenska krishanteringssystemet bygger på tre grundläggande principer som kort beskrivs nedan:

  • Ansvarsprincipen: Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden ska också ansvara för den i krissituationer.
  • Likhetsprincipen: Verksamheten ska så långt som möjligt vara organiserad på samma sätt under krissituationer som under normala förhållanden.
  • Närhetsprincipen: Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Regeringen har områdesansvaret på central nivå, Länsstyrelsen på regional nivå och kommunerna har det lokala ansvaret.

Hjälpte informationen på denna sida dig?