Karlskoga kommun

Besök oss
Katrinedalsgatan 4
Karlskoga

Våra öppettider (ordinarie):
Måndag - fredag 07.30 - 17.00

Servicecenter - din väg in i kommunen
0586-610 00
0586-622 00 - automatisk växel, säg namnet på den du söker så kopplas du automatiskt.
kommun@karlskoga.se

Fler kontaktuppgifter

Karlskogas historia

Här har man hittat fornfynd, som berättar, att människor bebodde trakten redan under stenåldern. Det skulle dock dröja fram till år 1268 innan orten omnämns i skrift. Skogen och det öppna landskapet kring sjön Möckeln erbjöd riklig tillgång på föda och goda betesmarker. Nybyggare, främst från de västra delarna av Närke, kom och slog sig ner. De kallade sitt nya boställe Mykris bodhar, Möckelnsbodar.

Karlskogas historia är direkt förknippad med bergshantering. Ortens grundare Hertig Karl, sedermera kung Karl IX, såg här förutsättningar för tillverkning av det åtråvärda järnet mycket tack vare det imponerande sjösystemet norr om staden som binder ihop Karlskoga med orter 5-6 mil bort.

I mitten av 1600-talet tog bergsbruket fart och ett tiotal hyttor uppfördes i trakten. Hyttdriften var en givande binäring för jordbrukare, vilket också satte sin prägel på bebyggelsen. Stångjärnshammare byggdes, bland annat i Valåsen, Björkborn och Bofors. Efterfrågan på järn var stor både i vårt land och ute i Europa. Blomstringstiden övergick under 1800-talet i en krisperiod där nästan bara de stora bruken överlevde, till dem hörde Valåsen och Bofors. Valåsen satsade på skogsbruk och idag finns här ett av vårt lands modernaste och kapacitetsmässigt största sågverk. Bofors, grundat 1646, klarade krisen mycket tack vare djärva satsningar och utvecklande nymodigheter bland annat en Lancashiresmedja och ett valsverk. Bofors expanderade och blev så småningom Sveriges största bruk i fråga om produktion av valsat stångjärn. 1893 köpte Alfred Nobel Bofors. Han kom som en räddare med nya idéer och friskt kapital. Tillverkningen av kanoner som börjat på 1880-talet sköt nu bokstavligen fart. Omkring 1930 hade bolaget nått världsrykte som kanontillverkare. Den berömda 40 mm automatiska luftvärnskanonen, bidrog till att göra Bofors till en storindustri.

I dag finns i Karlskoga ett Nobelmuseum som visar Alfred Nobels hem, Björkborns Herrgård, och det laboratorium där han utvecklade många av sina uppfinningar. Staden växte och förändrades och den 1 januari 1940 fick Karlskoga stadsrättigheter.

1900-talets Karlskoga  

Karlskoga kyrkby var i slutet av 1800-talet en förhållandevis tätbefolkad socken. Enligt folkräkningen den 31 december 1900 uppgick invånarantalet till 13 373. Det var bara fem socknar i hela Sverige, som hade större befolkning.

Vid 1900-talets början hade ortens stora industrier funnit sin form. Anläggandet av ett nytt skjutfält var en viktig nyhet. Järnvägen var ett viktigt medel att transportera gods till industrierna. Redan 1900 togs en station i bruk. Järnvägen byggdes ut mellan Bofors och Valåsen, hela anläggningen stod klar 1913.Handeln var den näringsgren som tydligast markerade en ny livsstil. Lanthandlarna hade fortfarande ett brett varusortiment, men i kyrkbyn hade många specialiserat sig inom järn, bosättning, manufaktur, kläder, hattar, mössor och läderhandel.

En viktig trivselfaktor var goda bostäder och ett omfattande nybyggnadsprogram genomfördes. Dels kom Rosendal, Kanalbostäderna och Skogen till. Dessa bostäder bestod som i regel av två rum och kök. Samhället började sakta att växa.

Ekmansbacken var en betydande genomfart och affärsstråk. Bofors började bli känt i världen för sitt stål, kanoner och krut. Sparbankshuset blev klart 1930. Det var en mastodont jämfört med annan bebyggelse.

Nyårsafton 1939 togs det nya stadshuset i bruk samtidigt firades det att Karlskoga blev stad. Firandet på torget skedde i bitande kyla under festliga former och med stor uppslutning av invånarna.

Nu gällde det att följa med i tiden. Skolor och sjukvårdsinrättningar byggdes. Varmbadhuset tillkom under krigsåren. 1953 stod Folkets Hus lokaler klara, där inrymdes också varuhuset Aveny.

Under femtiotalet började det att tävlas på Gelleråsbanan, som blev välkänd i hela världen. Här har man bland annat kört formel 1 och VM i Road Racing.

Under 1960-talet växte många nya bostadsområden fram för att AB Bofors behövde mer folk. Redan efter kriget hade Bofors rekryterat personal från södra Europa och under sextiotalet var det stor arbetskraftsinvandring från Finland.

I slutet på 1960-talet tog funderingarna på att bygga om centrum fart. En arkitekttävling utlystes och väckte stort intresse, inte mindre än 46 förslag inkom. 1968 hade förslagen slutgranskats och tre priser delades ut, och ytterligare fyra förslag inköptes. Första pris går till ett arbetslag, som letts av arkitekt Lars Bryde. Det var med blandade känslor som karlskogaborna mötte beslutet att Ekmansbacken skulle rivas och ersättas av ett stort köpcenter.

Ett nytt centrum började växa fram. Köpcentret som döptes till K-center stod färdigt 1974 och inrymde bland annat EPA och Domus. Med åren minskade torghandeln och torget började att användas mer och mer till parkering. Under hösten 1978 fick torget en ny planering och undantogs från parkering. Diskussionerna kring torgets användning var många och ledde fram till en omfattande ombyggnad. I augusti 1996 invigdes det nya torget med skulpturen "Glädje", som gjorts av konstnären Rickard Brixel. Samtidigt flyttades skulpturen "Morgon" från borggården till torget. 1998 får torget sitt nya officiella namn, "Alfred Nobels Torg".

I mars 1986 tecknade Bofors en stor order med den indiska staten, den s k "Indienordern". Det var den hittills största exportordern i Sverige och var på 410 fälthaubitsar till den indiska armén. Den minskade försvarsindustrin i Karlskoga fick under leveranstiden ett uppsving. I efterdyningarna av affären diskuterades intensivt om Bofors s k provisioner till mellanhänder.

1986 firades också Karlskogas 400-årsjubileum. Firandets höjdpunkt var ett stort evenemang 1 juni vid Nobelstadion med bland andra kungaparet som gäster.

Vid Kilstaverken går en 300-årig tradition i graven. I juni månad 1987 gjordes sista smältan i ståltillverkningen.

Ännu en epok går i graven 1990. Verkstäderna i Boåsberget töms efter 45 års verksamhet. Idag användes de gamla bergverkstäderna framförallt till lagring för olika ändamål.

Ett nytillskott var företaget Finnvik, som i juni 1991 hade 81 anställda och sysslade med kundservice via telefon. Idag heter företaget Transcom och ligger fortfarande i Baggängsområdet, nu med cirka 700 anställda.

Delar av K-center byggs om till en galleria, som döpts till Kulan och invigs i mars 1994.
10 juni 1996 inviger kungen ett nytt museum, Bofors Industrimuseum.

Året därpå slogs portarna upp till Äventyrshuset Boda Borg, som blivit en stor turistattraktion i staden.

En av de sista större händelserna på detta århundrade var invigningen av skulpturen "Da Capo", som står i rondellen vid Nickkällan, för att minna om Karlskoga som cirkusstad.

De sista åren på 1900-talet inleddes arbetet med att ställa om Karlskogas näringsliv till 2000-talets krav. Strukturrationaliseringen inom försvarsindustrin fortsatte och många av dessa verksamheter fördes över till mindre företag i Karlskoga. Företag som kunde arbeta både för civila beställare och kunder inom försvarsindustrin och därmed också blev stabilare.

Millennieskiftet firades med många karlskogabor samlade på Alfred Nobels Torg.

Uppdaterad 2016-12-22 av Maria Gunnarsson